”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Många experter hjälpte till i arbetet med förskolans reviderade läroplan. Vissa var lite yngre än andra.

Läroplanen träder ikraft 1 juli 2019. Läroplanen trycks just nu, beställda böcker kommer preliminärt att levereras i mitten av november. (pdf)

Anna Rosling Rönnlund drömde om att bli konstnär. I stället blev hon folkbildare med en passion för att skapa en världsbild baserad på fakta. Nu vill hon nå ut till elever.

Den som läst läroplanen vet att den i mycket liten utsträckning, om än alls, fastställer hur undervisning ska bedrivas. Hur undervisning ska utformas är upp till lärarna, skriver Peter Fredriksson och Anna Westerholm från Skolverket i en replik.

Nu står det svart på vitt i läroplanen: Förskolan ska lägga grunden till ett växande intresse för hållbar utveckling. Och inte bara för klimatet, utan även ur socialt och ekonomiskt perspektiv.

Indicieartade bedömningar, avsiktliga misstolkningar och konspirationstankar, det är tydligen så som skoldebatten ska föras enligt dessa debattörer, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola och skolpolitisk utredare Katalys, i en replik.

Förskolans nya läroplan tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Och vad skulle egentligen krävas för att realisera läroplanens alla ambitioner? skriver Magnus Erlandsson, statsvetare och lektor i ledarskap.

Akut och avgörande för Sveriges framtid. Mindre dramatiskt än så vill inte sex av landets mest renommerade skoldebattörer uttrycka sig när de lägger ut texten om svensk utbildning i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Men vad skall man säga? De har ju rätt, skriver Fredrik Haage på ledarplats.

Det går att bana väg för en likvärdig kunskapsskola värd namnet. Det kräver att en ny läroplan tas fram och att vi gör upp med det skolparadigm som präglas av en konstruktivistisk, postmodern kunskapssyn och en elevcentrerad pedagogik, skriver ett flertal debattörer.

Det är inte bara låga löner, utan framför allt politiska trendideologier som har förstört den svenska skolan, skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Om lärare inte kan tolerera att elever och föräldrar har andra uppfattningar än de själva är demokratin illa ute, skriver riksdagsledamöterna Robert Stenkvist och Aron Emilsson (SD) i ett svar till Joakim Nilsson.