De kommuner och många fristående skolor som inte tar del av regeringens läromedelsmiljoner måste svara för sig. Det skriver Martin Tunström i en ledare.

Moderaterna i Stockholm har svängt. Från att vara mycket positiva till digitala verktyg i skolan – till att vilja satsa mer på fysiska läroböcker. "Fler böcker och färre skärmar", säger oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M).

Nya siffror visar stora skillnader i hur mycket läromedel som kommunerna köper in. Att skollagen ändras för att stärka tillgången till läromedel på skolorna är ett efterlängtat beslut – på många håll.

Inköpen av läromedel ökar, konstaterar Läromedelsföretagen i en ny rapport. Men det skiljer 1 578 kronor per elev mellan den kommun som satsar mest och den som lägger minst på nya läromedel.

Nu är det klubbat! Skollagen ändras med syftet att stärka elevers tillgång till läromedel. Ett ändring som välkomnas av Läromedelsförfattarna.

I dag röstar riksdagen om att skriva in elevers rätt till läromedel i skollagen. Min inkorg är fylld av glada tillrop och gratulationer från folk som vet hur länge vi har jobbat för att få till denna lagändring. Kalla mig gärna en surgubbe, men jag firar inte, skriver Per Kornhall, Läromedelsförfattarna.

Eleverna i svenska skolor har rätt till bra böcker. De behöver böcker att njuta av, skratta med, lära sig av och skriva i, skriver Karin Brunsson och Marianne Eriksson, författare till boken Geomatte.

Risken för centrala inköp ökar när regeringen använder riktade statsbidrag för att stödja finansieringen av läromedel, varnar Per Kornhall, Läromedelsförfattarna. "Då är det inte längre lärarna som väljer och då har vi ingen kvalitets­kontroll", säger han.

Bristen på läromedel och annan utrustning gör att många elever i de praktisk-estetiska ämnena tappar lusten för att läsa vidare. "Dåliga vaxkritor leder inte till någon kreativitet", säger Janet Eriksson, Bildlärarnas riksförening.