Tänk om man skulle behöva skriva in i lagen att kirurgen måste få skalpell vid operation? Upp- och nedvända världen va? Ändå är det precis så himla koko i skolans värld just nu.

För att få skolpeng måste det finnas en viss nivå på lokaler, läromedel, personal och annat. I vården är det självklart med sådana krav, men av någon anledning har vi lämnat skolan närmast helt kravlös, skriverJohan Enefeldt på ledarplats.

I början av varje lektion delar jag ut läroböcker. I slutet samlar jag in dem igen. Eleverna tittar snopet på. Hur kan skolorna alltid ha råd att ge en dator eller surfplatta till varje elev, men inte med läroböcker till alla? skriver läraren Hai Phuong Tran.

Läraren Pierre Mathisson arbetar på Markaryds skola och tycker att det är bra att frågan om digitala läromedel och läroböcker är uppe på regeringsnivå. Det är inget konstigt att ha datorer i skolan menar han, men konstaterar att det nog främst är en mognadsfråga huruvida elever klarar att använda dem på rätt sätt eller inte.

Det har länge varit ont om läromedel i bild – men nu händer saker ”tack vare att vi lärare tjatat på förlagen”, säger Matilda Åhall som själv just gett ut en lärobok.

Gustav Fridolin med flera presenterar bra förslag, men missar en viktig punkt. Läromedel behöver en egen post i en framtida statlig finansieringsmodell, skriver Läromedelsförfattarnas ordförande Per Kornhall i en replik.

En statlig utredning som presenterades i veckan föreslår att rätten till läromedel skrivs in i skollagen. Läraren Dan Åberg i Umeå som vittnat om stora brister kring läromedel ser positivt på förslaget – men är tveksam kring hur det ska fungera i praktiken.

Nej, det är inga stora förbättringar som ryms i läromedelsutredningens förslag. Vi som hade hoppats att utredningen skulle visa vägen till en likvärdig och ständig tillgång till kvalitativa och aktuella läromedel för alla Sveriges elever har anledning att känna oss besvikna. Det skriver Rolf Ekelund, filosofie magister, utbildad ämneslärare, tidigare läromedelsförläggare.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand hoppas att Gustav Fridolins läromedelsutredning ska sätta punkt för debatten om analoga kontra digitala läromedel.

Jag uppfattar att utredarna har gjort ett gediget arbete. De har dessutom navigerat sig fram till förslag som bör vara möjliga att genomföra. Jag uppfattar att detta är en utredning som Sveriges lärare bör omfatta med glädje. Men så är den ansvarige utredaren också en aktiv lärare, skriver skolexperten Per Kornhall..

Nedprioriteringen av läromedel har urholkat både lärarprofessionen och kunskapen. Äntligen kommer ett tecken på att boken är på väg tillbaka. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel redovisar i detta slutbetänkande uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att säkra tillgången till ändamålsenliga läromedel av hög kvalitet för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. (pdf)