Finns det en lösning på läromedelsbristen som inte resulterar i att lärare får tryck över bröstet eller dålig nattsömn? Det frågar sig läraren Ellinor Lundsten.
Två av tre rektorer upplever att det är en utmaning att välja och värdera digitala lärresurser till sina skolor. De efterlyser stöd och mer kollegialt samarbete för att öka kompetensen och bli mer trygga i urvalet till eleverna. Det visar en ny rapport från Swedish Edtest.
Idag släpps rapporten Framtidens läromedel – en analys av digitaliseringens påverkan på den svenska läromedelsmarknaden. Analysen är framtagen av advokat Thorbjörn Öström, på uppdrag av Läromedelsförfattarna.
Fler svenskar borde ha råd med semester. Och skolorna med böcker. Högre skatter kommer inte att hjälpa till med något av det, skriver Petter Birgersson på ledarplats.
Det är helt galet att rektorer kan komma att spara in på läromedel och undervisning för att täcka kostnaderna när barnen äter mer skolmat – i högskattelandet Sverige, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.
Digitala verktyg har många fördelar. Men det finns också gott om forskning som visar att de försvårar inlärningen. Detta måste skolan börja ta hänsyn till. Det skriver Lisa Magnusson på ledarplats.
I dag skriver branschorganisationen Swedish Edtech Industrys vd Jannie Jeppesen och det fristående forskningsinstitutet Ifous – som drivs som en ideell förening med SKR, Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund –vd Karin Hermansson tillsammans på Dagens Samhälles debattsida om att digitalisering av svensk skola är en alltför viktig tillväxt- och framtidsfråga för att bli slagträ…
Vi uppmanar Skolverket och utbildningsdepartementet att öka samarbetet med oss, skriver Karin Hermansson, Ifous och Jannie Jeppesen, Swedish Edtech Industry.