De värmländska skolorna behöver nyrekrytera totalt 1600 lärare fram till år 2025. Behovet är stort i såväl förskolan och grundskolan som i gymnasieskolan enligt Skolverkets lärarprognos. "Det som bekymrar mest nu är att det är så många som hoppar av lärarutbildningen", säger Carin Hedegård, gymnasiechef i Arvika kommun.

Med en kortkort lärarutbildning urholkas läraryrket. Och regeringen visar heller ingen respekt för universitetens självbestämmande när den fattar beslut om en försöksverksamhet. Linnéuniversitetets försvar för bildning och kunskap är välkommet, skrtiver Barometern på ledarplats.

Regeringens föreslår en ny lärarutbildning på två terminer för dem med akademisk examen. Utbildningsminister Anna Ekström vill sjösätta detta 2022, något som sågas av Lärarnas Riksförbund.

Orsa med flera kommuner i landet inför vaccinkrav för nyanställda, något som påverkar många arbetsgrupper. Lärarstudenter på Högskolan Dalarna har blandade känslor och åsikter om åtgärden.

Betydligt fler ska kunna bygga på tidigare studier till en lärarexamen, är regeringens plan. Men förslaget om en ny, kortkort utbildning har väckt ilska på universiteten och högskolorna. "Det är bland det sämsta vi sett," säger Susanne Liedberg vid Linnéuniversitetet.

Alaa Al-Amiri jobbar som barnskötare på Årbygatans förskola men har beslutat sig för att ta nästa steg. Nu har hon snart läst tre terminer på förskollärarprogrammet.

Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, arbetar med att utbilda förskollärare i matematik, så att de sedan kan föra kunskaperna vidare. Vi frågade honom vilken skillnad en utbildad förskollärare kan göra i undervisningssammanhang.

Vi utgår från att Skolverket menar allvar med att lyssna på forskares och lärarutbildares synpunkter gällande sammanslagningen av svenska och svenska som andraspråk, men de möten som Skolverket har arrangerat hittills har inte lugnat oss. Det skriver forskare och studierektorer i en slutreplik.

Mere og bedre praktik, flere undervisningstimer med bedre sammenhæng og farvel til kompetencemål. Det er nogle af de anbefalinger til ændringer af læreruddannelsen, som en udviklingsgruppe i dag har afleveret til politikerne.

Pedagogstudentene, Utdanningsforbundets studentorganisasjon, ønsker en litt annen løsning på opptakskravene til lærerutdanningen enn de regjeringen har bestemt.

Fra våren av trenger ikke de som vil bli lærer lenger å ha 4 i matte. I stedet må de ha minst 40 skolepoeng og karakteren 3 i matte og norsk.

För slapp lärarutbildning rustar inga välförberedda lärare. Och lockar inte heller till sig de duktigaste. Det skriver Anela Murguz på ledarplats.