Hallå där Carl-Henrik Heldin, ordförande för Nobelstiftelsen och professor i molekylär cellbiologi, som i sitt tal på Nobelfesten sa att ”skolan är viktigare än någonsin”.

En lärare på ett gymnasium i Örebro län som i en pod uttrycker homofoba, rasistiska och kvinnoförnedrande åsikter ska nu utredas av skolan där läraren jobbar.

En av grundarna till vit makt-rörelsen Nordisk Alternativhöger jobbar som mattelärare på en av länets gymnasieskolor.

Kan man vara med i en vit-makt-rörelse och samtidigt vara gymnasielärare? En av grundarna till vit makt-rörelsen Nordisk Alternativhöger jobbar nämligen som mattelärare i Mellansverige.

Ett professionsprogram för skolledare och lärare. Det var en av Matz Nilsson viktigaste frågor som ledamot av Skolkommissionen. Nu har Sveriges Skolledarförbund tillsammans med Lärarnas riksförbund arbetat fram ett konkret förslag hur det skulle kunna se ut.

Det är svårt att hålla koll på alla elever. För en ämneslärare blir antalet ansikten snabbt tresiffrigt, och många av dem träffar han eller hon bara ett par timmar i veckan.

Det börjar redan i förskolan. Och fortsätter i mellan- och högstadiet och gymnasiet. Nu vittnar lärare om elever som utsätter dem för sexuella trakasserier i skolan.

Filosofin i form av ökad produktion med högre kvalitet till lägre kostnad passar sällsynt dåligt ihop med verksamheter inom vård, skola och omsorg. Den gör lärare till byråkrater och skolledare till kontrollanter, skriver Lärarförbundet.

När 20-åriga Saga Miketinac från Ronneby fick Lilla Augustpriset så passade hon på att tacka sin svensklärare Nils Nilsson på Söderportgymnasiet i Kristianstad.

Under sitt tacktal hyllade Augustprisvinnaren Johannes Anyuru sin gymnasielärare Paul Johansson som han hade som lärare på Katedralskolan i Växjö för 20 år sedan.

Och om inte dagens unga får möjlighet att tillgodogöra sig kunskaper och växa till starka, fritänkande individer så kan vi missa nästa stora upptäckt och framtida nobelpristagare. Allt hänger samman. Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en ledare.

En undersökning om skolans arbete med extra anpassningar och särskilt stöd. Enligt skollagen har elever i årskurs 7–9 som utretts för särskilt stöd, och bedömts vara i behov av det, rätt att få sådant stöd.