Åtta års undervisning de senaste femton åren ska räcka för att få lärarlegitimation. Det är en av fem förändringar i övergångsreglerna för lärarlegitimation.

Regeringen och lärarfacken är överens om övergångsregler som ska gälla när lärarlegitimationen införs. De innebär bland annat att behörighetskraven blir kvar, men att yrkeserfarenhet ska kunna tillgodoräknas.

Nu backar utbildningsministern om ålderns vikt för att få lärarlegitimationen. I en intervju med DN öppnar han i stället för att antalet år i yrket ska kunna ge legitimationen. ”Vi måste värdera yrkeserfarenheten när vi nu justerar förslaget”, säger han.

Lärarnas ilska över att åldern ska spela in när det gäller lärarlegitimationen har fått utbildningsminister Jan Björklund att backa.

Hur regeringen än gör med reglerna kring lärarlegitimationen så tycks det bli fel. Nu rapporteras om en utbredd ilska över förslaget att ålder ska kunna väga tyngre än antalet år i yrket för den som vill ha legitimationen, skriver Håkan Holmberg på ledarplats.

De lärare som genom mångårig erfarenhet skaffat sig reell kunskap bör genom yrkesprov kunna få papper på sin kompetens. Det skriver Göteborgs-Posten i en ledare.  

Regeringen ser över dagens krav på introduktionsperiod för legitimation till nyexaminerade lärare. Orsaken är brist på introduktionsplatser för vissa inriktningar. – Vi tittar på hur reglerna ska utformas. Jag är medveten om att det blir problem, säger Jan Björklund.

Lotta Söderberg är 45 år och har arbetat i 23 år som samhällskunskapslärare. Men går regeringens nya förslag igenom i riksdagen så räknas hennes yrkesår som ingenting. Samtidigt föreslås 50-åringar – med kortare erfarenhet – få arbeta vidare.  

Ilskan är enorm mot regeringens förslag att ålder ska väga tyngre än yrkesår för att få lärarlegitimationen. De nya regeländringarna har snarare kastat mer bränsle på brasan.

Lärarförbundet företräder flera lärare som har fått avslag på sin ansökan om lärarlegitimation, trots att de har utbildning i de ämnen de undervisar i. Under tisdagen inleddes principiellt viktiga förhandlingar i Förvaltningsrätten om hur lärarlegitimationsreformen ska tolkas.

Legitimationen visar vilken behörighet en lärare eller förskollärare har, alltså i vilka skolformer, årskurser och ämnen som han eller hon får undervisa i och sätta betyg.

På punkt efter punkt har regeringen backat när det gäller vem som ska beviljas lärarlegitimation. Men fortfarande nekas högskoleutbildade fritidspedagoger med lärarexamen legitimation, trots att de läst rätt ämnen.