Skolverket har hittills utfärdat runt 140 000 legitimationer och under hösten kommer man att jobba hårt för att bli färdig med i stort sett alla innan reformen träder i kraft.
Över 2 000 har överklagat sina lärarlegitimationer. Sini Lento är en av dem. Hon får inte längre får undervisa på mellanstadiet, däremot i musik som hon aldrig studerat.
En lärare som vid ett flertal tillfällen skrikit, svurit och talat nedsättande till sina elever kan mista sin lärarlegitimation. Skolinspektionen har anmält läraren till Lärarnas ansvarsnämnd, som för första gången får pröva om en lärares legitimation ska dras in.
I december träder lärarlegitimationsreformen i kraft och Skolverket vill ha in ansökningarna före 1 september. Men fortfarande är det 30.000 som inte sökt. En del av dem är lärare som inte kommer att få någon legitimation.
Skolinspektionen har anmält en lärare till Lärarnas ansvarsnämnd. Läraren ska upprepade gånger ska ha skrikit, svurit och talat nedsättande till sina elever och riskerar att mista sin lärarlegitimation.
Regeringen har fattat tre olika beslut som rör övergångsregler för lärarlegitimation. Besluten följer den överenskommelse som regeringen och lärarorganisationerna träffade under våren.
Lärarlegitimationen, detta diplomliknande dokument som intygar pedagogens kompetens och rättighet att sätta betyg, ska ge eleverna rätt till en lärare som kan sina ämnen och bidra till höjd status för lärarna.
- Det handlar inte längre om elevernas rätt till kompetenta lärare utan att istället om lärares möjligheter att undervisa. Så skriver Sveriges Skolledarförbund i ett kritiskt svar till utbildningsdepartementet om förändringarna av lärarlegitimationen.
Miljöpartiet har skrivit en ”räddningsplan” för lärarlegitimationerna. Reformen har omgärdats av förseningar och bekymmer. Det är dags för regeringen att ta ansvar, säger partiets språkrör Gustav Fridolin.