Larmrapporterna om lärarbrist duggar tätt. Utöver utmaningen att locka fler sökande till lärarutbildningen gäller det för skolan att få de lärare man redan har att vilja stanna kvar. UR har träffat två av dem och frågat vad som fick dem att hoppa av läraryrket – och vad som skulle kunna få dem att komma tillbaka till skolan…
Sedan 1 juli i år krävs legitimation för lärare för att få sätta betyg och ansvara för undervisning. Tanken är att höja statusen på läraryrket. Men många rektorer i Västerås tror inte att detta kommer att lösa lärarbristen. "Det kommer att bli allt värre framöver", befarar Peter Johansson, rektor på Viksängsskolan.
Politiker och huvudmän som oroar sig för skolans situation bör inrikta sig på en sak – att ge lärare och skolledare de resurser som krävs. Det skriver Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand.
Tungelsta skola behövde tillsätta hela 20 tjänster inför hösten. Bara tre behöriga sökte lärartjänsterna. "Det har varit tufft att rekrytera", säger rektor Anna Alvring.
Den första juli i år trädde den nya lärarlegitimationsreformen i kraft vilket innebär att de lärare som inte har sin legitimation inte är behöriga att exempelvis sätta betyg.
Med envetet arbetet och många kontakter lyckades Pernilla Andersson, rektor i Magnarps skola i Helsingborg, säkra sju nya behöriga lärare inför höstterminen. "Men som helhet är läget med lärarbristen oerhört allvarligt", säger hon.
En sammanställning som Lärarförbundet har gjort av Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet utannonserade lärarjobb ökar. Det visar att lärarbristen nu har blivit akut. Inom tio år beräknar SCB att det kommer att saknas 65 000 lärare.
Idag släpper Skolverket statistik över lärarbehörighet. Siffrorna visar andelen legitimerade lärare, ämne för ämne, skola för skola, kommun för kommun, i hela Sverige.