I enkelte kommuner er nesten halvparten av de som underviser i skolen uten lærerutdanning, melder Utdanningsforbundet.

Behörigheten bland modersmålslärare på gymnasieskolorna i Borlänge är låg – endast fyra av 35 lärare är utbildade. Samtidigt har gymnasienämnden upptäckt att elevernas betyg i modersmål är höga och ofta högre än vad eleverna får i andra ämnen.

Alla svenska elever får inte den idrottsundervisning de har rätt till. Det är ett av en rad tecken på en oroande utveckling i denna undersökning, där omkring tusen idrottslärare har svarat på frågor om sin arbetssituation. (pdf)

En alarmerande låg andel behöriga lärare. För många klasser per lärare. Otillräcklig fortbildning och svag tillgång på simhallar. En ny undersökning om idrott och hälsa pekar på stora brister i undervisningen.

Samtidigt som de Olympiska vinterspelen rullar på i full fart, kommer ett larm från landets idrottslärare: alla svenska elever får inte den idrottsundervisning de har rätt till, skriver idrottsläraren Rami Aro och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Trots att obehöriga lärare utgör en tredjedel av yrkesgruppen är de inte längre välkomna i lärarfacken. Det betyder att tusentals lärare inte kan påverka sina arbetsvillkor. "Hela systemet är riggat mot dem", säger expert.

Nya siffror på obehöriga visar på ökande skillnader mellan privata och offentliga huvudmän.

Det saknas tiotusentals behöriga lärare i svensk skola. Och merparten av obehöriga i grundskolan saknar helt pedagogisk utbildning, visar Skolverkets siffror. "Det är en belastning på de behöriga och legitimerade lärarna som måste bära upp verksamheten, säger Robin Smith, Lärarnas Riksförbund.

Det kommer att saknas omkring 12 000 behöriga lärare och förskollärare fram till år 2035, visar Skolverkets nya prognos. Störst väntas bristen bli på yrkeslärare inom gymnasieskolan och ämneslärare inom grundskolans årskurs 7–9. Men jämfört med tidigare prognoser beräknas ändå bristen på nyutexaminerade lärare att minska. Prognosen finns även uppdelad per län.

En ny studie från Skolverket visar att de obehöriga lärarna i grundskolan inte är en homogen grupp. Gruppen omfattar såväl personer med lärarlegitimation men utan behörighet att undervisa i just grundskolan som personer helt utan eftergymnasial pedagogisk utbildning.

Det är tio år sedan legitimationsreformen trädde i kraft. Den har inneburit att det blivit större press på skolor att anställa behöriga lärare och att elever ska undervisas av lärare med relevanta ämneskunskaper. Vi ser nu en risk att legitimationsreformen urholkas från flera håll, skriver Anders Linde-Laursen, Lärarutbildningskonventet, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén,…