Ett problem med de nuvarande kunskapskraven i skolans kursplaner är att vissa lärare inte förstår dem. Det säger Skolverkets generaldirektör i Ekots Lördagsintervju i dag.

Dagens kursplaner gör det knepigare att samarbeta mellan ämnen än det var förr. Den bilden ger två lärarutbildare som själva har undervisat på gymnasiet.

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

Sedan 2017 ska allmän kurs kunna jämföras med andra utbildningar inom eu i ett nytt kvalifikationssystem, SeQF. Det ska underlätta för studerande att röra sig mellan arbete och studier i olika länder. Henrik Falck, studierektor på Hjo folkhögskola, frågar sig om detta är ett steg mot införande av målstyrda kursplaner i folkhögskolan.

Här hittar du kursplanen för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare översatt till olika språk.

Skolverket utlovar nu en revision av kunskapskraven och kursplanerna. Frågan är hur verket säkerställer att det blir en reform som stärker lärarna i den professionella rollen och skapar den likvärdiga och kompensatoriska skola våra barn så väl förtjänar, skriver professor Martin Ingvar i en replik.

Skolverket kommer att skriva om grundskolans kursplaner så att de blir mer begripliga och realistiska. Båda lärarfacken gör tummen upp. "Det är alldeles nödvändigt", säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Skolverket vill ha bättre balans mellan faktakunskaper och förmågor, tydligare skillnader mellan vad elever i olika årskurser förväntas kunna och förbättrade kunskapskrav för att underlätta betygsättningen. Jag undertecknar i dag ett beslut för att gå vidare med förändringar av kursplaner och kunskapskrav, skriver Peter Fredriksson, Skolverket.

Debatten om skolan präglas av ett högt tonläge och tveksamma antaganden om ett ”postmodernistiskt pedagogiskt etablissemang” som intrigerar mot skolan. Per Kornhalls och Isak Skogstads konspirationsretorik för inte samtalet framåt, skriver läraren Björn Kindenberg.

Konstruktivism har kännetecknat idéerna inom det pedagogiska etablissemanget under årtionden. Isak Skogstad, högstadielärare och frilansskribent, förklarar hur skolans krav kunde bli så abstrakta att inte ens akademiker förstår dem.

Hur kunde Jan Björklund (L), utbildningsminister i två borgerliga regeringar, skapa så dåliga kunskapsmål? skriver Karin Pihl på ledarplats.