Fokuserad avskräckning, skolbaserade insatser och psykosociala insatser. Det är tre nycklar till att förebygga gängbrottslighet bland unga, säger en ny rapport.

Att i femman utbildas av poliser i konflikthantering kan minska risken för att senare hamna i ett kriminellt gäng. Det visar ny forskning vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Några femteklassare i Haninge berättar varför de tror det är en bra idé att lära av poliser.

De senaste åren har skjutningar och sprängningar blivit alltmer uppmärksammade i Sverige. Organiserad brottslighet beskrivs för andra året i rad som ett av de viktigaste samhällsproblemen. Men det finns insatser som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland yngre personer. Det visar en utvärdering från SBU.

Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna. (pdf)

Psykologen Kata Nylén säger att barn med brister i impulskontroll eller andra riskfaktorer kan ha svårare att stå emot när gängen rekryterar.

En unik kartläggning som Ekot gjort av de 26 ungdomar som dömts för brott kopplat till sprängdåd de senaste fem åren visar att flertalet har olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Panelsamtal med Vesna Prekopic, journalist och författare, Nadim Ghazale, författare och fd polis, och Monica Sonde, SKR, om skolans roll. (webb-tv)

Elever i Haninge som är eller riskerar hamna i kriminalitet kan inte komma tillbaka till skolan. Men nu ska de få en nystart i en unik “skolakut”. Läraren och biträdande rektorn Samuel Grinblatt Zamora berättar hur de ska få ungdomarna att lyckas.

Lärarvikarien riktade sexanklagelser mot sig själv i mejl till kommuner och politiker. Han blev då utköpt av kommunerna som snabbt ville bli av med honom. "Det är chockerande att han lyckats lurat systemet på det här sättet", säger Henrik Fröling, Sveriges Skolledare i Karlstad.

Alleged predators transferred to other state schools, education department official tells historic child sexual abuse inquiry.

Det saknas en bredare kunskap om vilka förutsättningar och motiv som aktörer från civilsamhället och näringslivet har för att bidra till brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, skriver Anna-Karin Ivert, biträdande professor i kriminologi och Karl Kronkvist, filosofie doktor i kriminologi.