Professionell utveckling i fyra steg, och fokus på kärnuppdraget – att undervisa. Det är huvudpoängerna i utredningen som ska stärka lärarprofessionen.

Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner har lämnat sitt slutbetänkande till regeringen.

Fyra nationellt reglerade nivåer för lärare och förskollärare och två för rektorer och förskolechefer. Så föreslås skolvärldens nya karriärtrappor se ut.

Förslaget om ett nationellt ramverk för att säkra skolledares och lärares kompetensutveckling och yrkesskicklighet är till stora delar mycket bra. Sveriges Skolledarförbund har drivit dessa frågor länge och jag är mycket glad över det gehör vi har fått.

Ett professionsprogram för lärare och rektorer föreslås för att höja deras kompetens och stärka läraryrkets attraktivitet.

Förslaget om ett nationellt ramverk för att säkra skolledares och lärares kompetensutveckling och yrkesskicklighet är till stora delar mycket bra. Sveriges Skolledarförbund har drivit dessa frågor länge och jag är mycket glad över det gehör vi har fått.

I slutbetänkandet har utredningen lämnat förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bland annat se över behörighets- och legitimationsreglerna. (pdf)

Nu presenteras en utredning om ett professionsprogram och minskad administrativ börda för lärare. Lärarförbundet tycker förslagen om kompetensutveckling är bra men saknar förslag som minskar administrationen – själva grunden för att lärare ska hinna kompetensutveckla sig.

Hem- och konsumentkunskapslärarna i Södertälje har med hjälp av Högskolan Kristianstad gjort en lesson study om matkultur. Ett föredömligt fortbildningsinitiativ av kommunen, anser lektor Karin Höijer.

”Skall Sverige framgent kunna utbilda ungdomar till kompetenta talare av flera språk måste riktade insatser sättas in för att förbättra språklärarnas arbetssituation och möjligheter till fortbildning”, skriver Kent Fredholm, ordförande för Språklärarnas Riksförbund.

Vad krävs för att ambitionen att digitalisera skolan ska bli verklighet? Om det förhandlar regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som bäst. Fortbildning och finansiering är två knäckfrågor.  

Nästa år har förskolor, skolor, yrkes- och vuxenutbildningar chans att söka drygt 180 miljoner kronor för kompetensutveckling, utlandspraktik och internationella samarbetsprojekt. "Det är en kraftig ökning jämfört med i år", säger Ulf Melin, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR) som fördelar pengarna.