Sverige står inför att införa ett professionsprogram för lärare och rektorer. Det är en idé med stor potential att både stärka lärarkårens skicklighet och göra yrket mer attraktivt. Men programmet har för stort fokus på akademiska meriter och för lite på undervisningsskicklighet, skriver fyra debattörer.

I det senaste avsnittet av Skolledarkvarten tittar vi närmare på den statliga utbildningen för alla rektorer och skolledare med motsvarande befattning. Jonas Juntunen, chefsförhandlare på Sveriges Skolledare, samtalar med Alexandra Lindholm, samordnare för Rektorsprogrammet från Stockholms universitet, om programmets struktur, innehåll och mål. (webb-tv)

Piteås förskollärare får dansa på arbetstid – genom nya uppdragsutbildningen Dans i förskolan vid Luleå universitet. "Ett fantastiskt verktyg", säger förskolläraren Lena Öhlund.

Om knappt ett år ska det nya professionsprogrammet för förskollärare, lärare och rektorer träda i kraft. Det är inget lätt pussel, men med ett så stort åtagande är det viktigt att det blir bra redan från början – för professionen, och framför allt för dem vi är till för, barnen och eleverna, skriver Monica Sonde,…

Fortbilda lärare och anställ specialpedagogisk kompetens. Så vill Skolverket lösa mattekrisen. Bakgrunden: Motsvarande 8 000 underkända niondeklassare hade F redan i årskurs 6, och en fjärdedel har helt saknat särskilt stöd under skolgången.

Med rätt ändringar kan Skolverkets förslag om kompetensutveckling bli bra och leda till att barn och elever lär sig mer. Det är SKR:s syn på förslaget om ett nationellt professionsprogram.

Om professionsprogrammet ska ha en chans måste regeringen göra flera viktiga ändringar i Skolverkets förslag. Det skriver Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog i en debattartikel.