Det är naivt att tro att lärarkrisen kan lösas med en smal satsning på karriärlärare. Det skriver Erik Cardelús, doktorand i utbildningsvetenskap.

Matematik och svenska är överrepresenterade när det gäller vilka ämnen som förstelärarna undervisar i. – Det är inte så konstigt om fokus hamnar på dessa ämnen med tanke på de nationella utbildningssatsningar som pågår just nu, kommenterar Peter Östlund på Skolverket.

Varannan förstelärare har ett otydligt uppdrag när tjänsterna tillsätts.      

Sju av tio har tillfälliga förstelärartjänster och två tredjedelar har inte fått särskild tid avsatt, men samtidigt tror 86 procent att reformen stärker lärarnas status.

En undersökning bland nära tusen förstelärare visar att reformen med karriärtjänster för lärare har höjt statusen för läraryrket. Dock visar undersökningen att var fjärde förstelärare missgynnas av arbetsgivarna i lönerevisioner.

En ny enkätundersökning bland nära tusen förstelärare visar att reformen höjt statusen för läraryrket.

Lärarnas Riksförbund varnar för att förstelärare kan komma att hoppa av jobbet om villkoren inte förbättras.

Förstelärare ska höja statusen på läraryrket och utveckla undervisningen för eleverna. Den nya reformen innebär att Piteå kommun får cirka 5,2 miljoner kronor av Skolverket för att inrätta totalt 62 karriärtjänster för lärare.

Luleå är en av fyra kommuner i landet som har flest obesatta så kallade karriärlärartjänster i skolorna.

Lund har beslutat att förstalärartjänster inte ska fördelas utifrån skolornas behov. För andra statsbidrag, som lärarfortbildning, är det mycket upp till den enskilda skolan att söka medel.

Antalet förstelärare har ökat rejält. Förra hösten tillsattes drygt 3 000, nu har den siffran stigit till nästan 12 000.

Nästan 12 000 förstelärare och 130 lektorer. Så många lärare med karriärtjänster betalar Skolverket ut statsbidrag för under hösten 2014.