Än så länge är det ytterst ovanligt med förstelärare inom kulturskolan. Gitarrläraren Thomas Larsson är en av dem.

Uppdraget som förstelärare blev inte riktigt vad Lars Pollack hade föreställt sig. Nu när det närmar sig sitt slut är han nöjd med vad han åstadkommit. Men helst skulle han vilja göra lite mer.

Fem timmar per läsår för att utveckla två estetiska ämnen. En tuff utmaning som Elin Holm, förstelärare i bild och slöjd, glatt tar sig an.

Den utskällda förstelärarreformen har nått de estetiska ämnena. Men vad lärarna ska göra och hur mycket tid de ska ha på sig, är inte alltid solklart.

Regeringens ambition att få fler särskilt skickliga lärare till skolor i socialt utsatta områden har inte infriats. Reglerna sätter käppar i hjulet, konstaterar Statskontoret.

Karriärstegsreformen skapar splittring bland lärarna, enligt landets rektorer. De tycker i ännu högre grad än lärarna att reformen har lett till uppdelade kollegier. Statskontorets slutrapport visar också att regeringens extra statsbidrag till förstelärartjänster på utsatta skolor är ett misslyckande.

En Uppsalamodell för pedagogers karriärvägar ska tas fram.

Några tusenlappar mer i månaden och ett mandat att leda. Statusfyllt? Absolut. Krävande? Utan tvekan. Förskolan har fått förstelärare. Och förhoppningarna om vad de ska uträtta är skyhöga.

Diskussioner och små justeringar i organisationen har gjort att saker flyter på bättre. Försteläraren Johanna Ljungdahl Larsson känner sig uppskattad av kollegorna på Drottninghögs förskolor.  

Han beskriver det själv som att han testat på tusen yrken. Till slut hamnade han på ett av de kanske mest sällsynta i hela Sverige – lektor i förskolan och förskoleklassen.  

De finns numera lite varstans, till exempel i Solna, Hudiksvall och Nässjö. De har mandat att leda och får mer i lön. Förskolan har fått förstelärare.

De finns numera lite varstans, till exempel i Solna, Hudiksvall och Nässjö. De har mandat att leda och får mer i lön. Förskolan har fått förstelärare.