Regeringen bör omedelbart tillsätta ett råd med uppgift att rusta medborgarna mot falska nyheter och algoritmisk påverkan, skriver Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening och Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet i Aftonbladet.

Det har höjts röster om att vi behöver göra källkritik till ett eget ämne i skolan. Dagens stora och snabba tillgång på information gör att behovet av att verkligen lära sig hur man ska kontrollera sina källor har ökat kraftigt, skriver Mia Sköld (MP), politiker och lärare.

Hanna Carlsson lyfter fram skolbibliotekarier som en underskattad resurs när det gäller källkritik, för både lärare och elever. Skolbibliotekarierna är, skriver hon, ”en yrkesgrupp som både kan fortbilda lärare och fortlöpande stödja dem i det undervisande arbetet kring källkritik”. Det är ju alldeles utmärkt. Ju fler vi är som vill bidra till att stärka källkritikens…

När vetenskapliga fakta avvisas med en axelryckning, och det får gehör hos allmänheten, har vi större problem än vi vill tänka på. Vi ser sådana tecken i USA men också i Europa och i Sverige, skriver universitetslärarna och studenternas fackliga organisationer.

Rektorerna på Zederslundsskolan och Charlottenborgsskolan i Motala anser att vikten av att lära ut källkritik till våra skolelever är större än någonsin.

Den digitala revolutionen har baksidor som kan bli ödesdigra. Därför bör källkritik vara ett eget ämne i grundskolan, skriver Stefan Eklund, chefredaktör, Borås Tidning, Anna Lindberg, vd, publisher och ansvarig utgivare Östgöta Media AB, Mikael Rothsten, redaktionschef och ansvarig utgivare, NWT och Marie Johansson Flyckt, ansvarig utgivare, Hallpressen.

”Aldrig tidigare har det varit så angeläget att eleverna får goda kunskaper i källkritik som nu”, skrev företrädare för Skolverket, MSB och Statens Medieråd. Vi håller med! Men det är märkligt att dessa myndighetsföreträdare knappt nämner de viktiga insatser som landets skolbibliotekarier gör, skriver företrädare för bibliotekarier, lärare, författare, med flera.

Skolinspektionens granskning visar att elevernas förmåga att värdera källor brister. Var fjärde lärare i grundskolan arbetar inte alls med elevernas förmåga att källkritiskt granska information på internet, skriver Mikael Halápi, Skolverket, Helena Lindberg, MSB, och Ewa Thorslund, Statens medieråd.

Fakta behöver stå som en grund, även om den kan vara besvärlig och svår att tillägna sig. Mot lögner och förfalskade nyheter hjälper bara kunskap, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, på Förintelsens minnesdag.

Källkritik borde vara ett eget ämne i grundskolan, för vår framtids skull. Den generation som växer upp idag är konstant utsatt för den digitala revolutionens baksidor – lögner, desinformation och propaganda. Att kunna bedöma information har aldrig varit viktigare, skriver Stefan Eklund i en krönika.

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Barn och ungdomar ska bli bättre på att genomskåda falska bilder och propagandafilmer.