Är det som delas på nätet för bra för att vara sant? Då är det troligtvis inte sanning. Men hur vet du säkert? Det får du veta i Källkritikskolan, ett samarbete mellan Lärarnas tidning och Metros Viralgranskaren.

Den snabbt växande Facebookgruppen ”Jag är här” bekämpar hat och lögner i sociala medier. Gymnasieläraren Karin Berg är en av aktivisterna.

Månlandningen, Elvis död och 9/11. Konspirations­teorier är inget nytt fenomen, men i dag får de näring och snabb spridning på nätet. Christian Bruces elever granskar de mest kända.

De förenklar vår värld och skapar gemenskap. Två forskare förklarar vilka mekanismer som gör att vi går på alternativa fakta.

Journalistiken är viktigare än någonsin, menar Jenny Sköld. Med ett nytt verktyg vill hon vässa elever i källkritik.

Flera tidningar gick på bluffen. Torbjörn Strömberg och hans elever byggde en runsten och la ut en annons på Blocket.

Genom att jämföra artiklar från olika medier – både etablerade och alternativa – tränar Mats Anderssons elever på att bedöma hur källorna valt att vinkla verkligheten.

Behovet av att skolan lyfter frågan om ett kritiskt förhållningssätt till vad som sägs, inte minst på sociala medier, är stort och angeläget. Det hävdade företrädare för tre statliga myndigheter, bland annat Skolverket, den fjärde februari i år på DN Debatt. Det är inte svårt att instämma, skriver Olof Franck, Göteborgs universitet.

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.

Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart? skriver SO-läraren Christian Fexe.

Människor går igång på det som är dramatiskt. Därför räcker det inte med källkritik för att få en världsbild baserad på fakta, enligt Gapminder.