En skola som hela tiden uppmuntrar elever att vara kritiska och ”tänka själva”, men samtidigt nedvärderar betydelsen av faktakunskaper är farlig: Den uppmuntrar till rent tyckande, av just det slag som florerar på sociala medier. Så här kan det inte få fortsätta. Återupprätta faktakunskapens centrala roll, skriver Åsa Wikforss, professor i filosofi.

Vad kommer egentligen upp i flödet på sociala medier – och hur värderar eleverna det? Gymnasie­klasser över hela landet deltog nyligen i ett massexperiment om källkritik på nätet.

Nu kan skolelever utveckla sitt kritiska tänkande genom övningar i källkritik och historiebruk. Samtidigt kan de lära sig mer om rasism och intolerans mot olika grupper i samhället. Forum för levande historias nya digitala klassrumsmaterial presenteras på Skolforum nästa vecka.

Ett femtiotal lärare deltog i Tidningen Gymnasiets inspirationskväll om källkritik. "Ämnet lockade mig. Det är så aktuellt", säger lärarstudenten Jelena Vasiljev.

TU får pengar för att sprida kunskap om medier i skolan. Jeanette Gustafsdotter, vd på TU, hoppas kunna förmedla kunskap om skillnaden mellan sociala medier och etablerade medier.

Vad ska man tro och vad bör man veta, vad är sant och osant? I den turbulenta samtiden diskuteras vad sanning och fakta är, föranlett av att en rådgivare till den amerikanske presidenten pressades på ett svar om valkampanjen. Ut ur munnen kom till sist att det rörde sig om en ”alternativ sanning”.

25 procent av eleverna mellan 11 och 19 år uppger att de inte fått någon utbildning i digital källkritik. Det framkommer i Internetstiftelsen i Sveriges nya rapport Svenskarna och internet.

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan. "Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu", säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Fyra av fem svenskar använder sociala medier, främst Facebook, och 100 procent av de unga i åldrarna 12–25 år tittar någon gång på Youtube.De yngre är mer skeptiska till informationen de får via internet och fler unga har fått utbildning i källkritik.

Unga får sina nyheter via sociala medier – men hur källkritiska är de? Det vill man ta reda på i ett omfattande experiment där över 12 000 högstadie- och gymnasieungdomar deltar.

Källkritik har aldrig varit viktigare. För att underlätta det källkritiska lärandet och hjälpa ungdomar att själva granska information har Svensk lokalmedia tagit fram en låda med källkritiska verktyg och övningar.

Mobilen och sociala medier har blivit en dominerande nyhetskälla för ungdomar. Men kan man lita på vad som delas? Ja, det visar resultaten från de första resultaten från en skolundersökning med 12.000 elever i högstadiet och gymnasiet. Bara var tionde artikel kommer från en källa som inte bedöms vara trovärdig.