De yngsta barnen glöms ofta bort i skolans undervisning om källkritik. Det tror Lisa Fransson, fritidshemslärare i Kristianstad, som föreslår dem som vill arbeta med detta att börja i det konkreta. Som i skogen.

Var tredje svensk har svårt att urskilja vad som är sant eller falskt på nätet. Här får du tips och idéer som hjälper både dig och eleverna att vässa er källkritiska förmåga. Spela ett spel, läs en bok, häng med Bamse, se ett program och testa era kunskaper. Håll kollen på trollen!

Barnen på Sågtorpsskolans IKT-fritids i Nacka sitter lutade över sina surfplattor och bildgooglar djur. Plötsligt hörs upphetsade utrop – de har hittat en helt ny djurart!

Rykten och propaganda har alltid förekommit, men nu kanske mer än någonsin. Här är experternas tips på hur du kan jobba med källkritik och internet i fritidshemmet. Sök tillsammans med barnen, använd de egna misstagen och var öppen för diskussion är några av råden.

Valdagen den 9 september närmar sig. Samtidigt ser vi hur falska och hårt vinklade nyheter används för att påverka politiska val i omvärlden. Hur kommer det att vara inför valet i Sverige? Det ska forskare och svenska elever ta reda på i Nyhetsvärderaren valspecial.

Fem svenska medieföretag har lanserat sajten Faktiskt, där de faktakollar påståenden i valrörelsen. I anslutning till detta sjösattes en sajt med samma namn av nätaktivister som vill distansera sig från de etablerade medierna. För skolan erbjuds ett tillfälle att utforska vad som är falskt och sant på nätet.

Lena Andersson talar om sin nya roman, om tvång, om kunskapssyn och om faran med för mycket källkritik.

Gymnasieelver läser och delar i första hand klassiska nyheter från etablerade medier, det visar resultatet av forskningsprojektet Nyhetsvärderaren.

Lärare ska kunna jobba mer och enklare med digital källkritik i skolan. Kristina Alexandersson från Internetstiftelsen i Sverige berättar hur.

Ungdomar i gymnasieåldern blir allt bättre på att vara källkritiska. Både på grund av vanan av internet, men också att källkritiskt tänkande blivit en allt större del av skolarbetet.

Ungdomar läser och delar i första hand trovärdiga nyheter, framförallt från etablerade sajter.

Vilka nyheter rör sig i svenska ungdomars nyhetsflöden, och hur trovärdiga anser de unga själva att nyheterna är? I massexperimentet Nyhetsvärderaren hjälpte över 2 700 gymnasieelever forskare att undersöka dessa frågor. (pdf)