Monopolet på att beskriva omvärlden har flyttats från uppslagsböcker och ett fåtal nyhetskanaler till förmån för internet och sociala medier. Det är idag enklare än någonsin att ta del av beskrivningar av omvärlden, men det är också enklare än någonsin att ge sin egen syn på omvärlden, hur begränsad eller vinklad den än är.

Carl Heath har fått i uppdrag av regeringen att främja demokratiska samtal och folkbilda mot desinformation, propaganda och hat på internet.

Unga har svårt att skilja nyheter från reklam. Det visar en ny studie, publicerad av Nordicom vid Göteborgs Universitet. Studien visar att många ungdomar har svårt att identifiera falska eller partiska nyheter på nätet.

När förskolan i sommar får en ny läroplan har det digitala för första gången fått en tydlig roll. På förskolan Myrstacken i Bodbyn är det digitala redan en del av vardagen.

För att skolelever ska bli bättre på att förstå och värdera engelska texter när de arbetar och söker på nätet så inleder Skolforskningsinstitutet nu ett treårigt projekt tillsammans med Luleå tekniska universitet.

För att skolelever ska bli bättre på att förstå och värdera engelska texter när de arbetar och söker på nätet så inleder Skolforskningsinstitutet nu ett treårigt projekt.

Tomas Jönsson skriver om kritiskt tänkande och ifrågasättande i skolan.

Elever i årskurserna 7–9 får inte tillräcklig undervisning i källkritik. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen.

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. Men vad händer om de blir så kritiska att de inte längre tror på någonting? (webb-radio)

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Att kritiskt granska källor är en del av läraren Karin Siljreus vardag. Det blir ofta spontana diskussioner i klassrummet om något som eleverna läst eller sett på sociala medier.