Bussning av elever för ökad integration. Är det ett lyckat beslut? Det tycker Mohammed, 22, från Malmö som fick byta skola i högstadiet.

Alla elever ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Granskningen visar att högpresterande elever ofta saknar anpassade utmaningar. Speciellt utmärker sig matematikundervisningen. (pdf)

Hamid Zafar har blivit känd som rektorn som lyckats vända en av de sämst fungerande skolorna i ett av Sveriges mest utsatta områden, Biskopsgården i Göteborg. ”Rektor Hamid” som han ofta kallas är inte bara en framgångsrik skolledare utan också en tydlig röst i integrationsdebatten. (webb-radio)

Gymnasieelever på Akademi Båstad ska ta sig över barriärer och umgås med varandra, oavsett om man är etablerad eller ny svensk. Organisationen Kompis Sverige håller i workshops på skolan där syftet är att eleverna ska öka förståelsen för varandra.

RFSU släpper elva filmer på 14 olika språk för att ge sexualupplysning till flickor och kvinnor som har migrerat, i ämnen som sträcker sig från lust och sexualitet till graviditet. Filmerna är tänkta att kunna användas av exempelvis lärare och vårdpersonal.

Vi pratar mycket om att integrationen måste bli bättre, men hur ska det funka i praktiken? Eleverna på Byttorpsskolan har både erfarenhet och tips.

Hur kan integrationen bli bättre? En med erfarenhet av att lotsa nya människor in i det svenska samhället är Katarina Asplen, lärare på Sven Eriksonsgymnasiet i Borås. Hon menar att nyckeln finns i det praktiska.

De senaste årens flyktingvåg har skapat ett stort behov av personer som kan stötta människor med svåra trauman orsakade av krig och hjälpa dem in i det svenska samhället. På Dalslands folkhögskola i Färgelanda utbildas integrationspedagoger för det syftet.

Flera kommuner brister när det gäller att ta hand om, och aktivera, ungdomar som varken går på gymnasiet eller arbetar. Det visar en granskning av Skolinspektionen.

Kommunala skolor och friskolor bör få använda ett utökat utbud av urvals- och antagningsregler vid elevernas skolval till grundskolan. Det föreslår forskarna Dany Kessel och Elisabeth Olme, doktorander i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Föräldrar kan lura systemet vid skolval och kommuner har svårt att tolka regler för närhetsprincipen. Lösningen är att slopa en del av urvalskriterierna och göra regler som gäller för alla.

I denna rapport kommer vi att diskutera om skolvalet måste leda till en ökad etnisk och socioekonomisk skolsegregation, eller om det är möjligt att kombinera ett fritt skolval med en skola med blandad elevsammansättning. Fokus kommer att ligga på grundskolan. (pdf)