Ännu har inga skolhuvudmän behövt betala något vite för att de vägrat rätta till allvarliga brister i sin verksamhet. Men Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler, tycker att inspektionens vitesmöjligheter fungerar väl som påtryckningsmedel eftersom det får de kritiserade skolorna att börja jobba med de problem som pekats ut.

Efter tre och ett halvt år med den nya skollagen, har ännu inte en enda kommun eller friskola betalat något vite för att den vägrat rätta till allvarliga brister. Det visar en sammanställning från Skolinspektionen.

En tredjedel av eleverna i årskurs nio i Sandviken gick ut utan godkända betyg i alla ämnen. Nu kräver Skolinspektionen att kommunen tar tag i problemet.

Eleven glömde ta på sig cykelhjälmen. Straffet blev en timmes kvarsittning. Nu riktar Skolinspektionen kritik mot Falkenbergsskolans ordningsregler, skriver Hallands Nyheter på nätet.

Både Stenkulaksolan och Sofielundsskolan i Malmö visade dåliga resultat. I det ena fallet kom Skolinspektionens granskning som en nystart, i det andra fallet skred Skolverket in och vidareutbildade lärarna. Nu har det gett resultat.

Allvarlig kritik riktades mot Malmös grundskolor redan 2006. Inte förrän åtta år senare, 2014, fick alla godkänt. "Vi kunde konstatera enormt stora skillnader mellan skolorna", säger undervisningsrådet Cecilia Rösténius som ledde Skolinspektionens granskning.

När den sjuårige pojken skulle ta emot en disciplinpåföljd efter att ha betett sig störigt i skolan fick de andra barnen i klassen rösta om vilken typ av bestraffning som skulle användas.

Römosseskolan i Göteborg får kritik av skolinspektionen för att man använt kollektiv bestraffning vid oroligheter på skolan.

Glasrutan gick sönder när några pojkar spelade fotboll inomhus och en yngre elev fick glassplitter på sig. När ingen av de inblandade ville ta ansvar för händelsen eller avslöja vilka som låg bakom glaskrossningen stängde skolledningen av samtliga pojkar i en årskurs under två dagar.

Den kommunala gymnasieskolan i Stenungsund har flera brister som äventyrar elevernas möjlighet att nå målen. Samtidigt saknar kommunen ett systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att ansvariga politiker och förvaltningen inte har en klar bild av läget.

Ägarna av Magitaskolan i Liljeholmen har plockat ut en vinst på 17 miljoner kronor. Men skolan, som vänder sig till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, saknar enligt Skolinspektionen kompetens för att ta hand om barnen. Nu hotas resursskolan av stängning.

30 procent av eleverna i årskurs 9 lämnar Motalas kommunala grundskolor utan godkända betyg i alla ämnen. Ansvariga politiker och förvaltningen måste därför förstärka arbetet så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för sin utbildning.