Det er gået ned ad bakke med inklusion siden skoleåret 15-16. Dengang deltog 95,1 procent af eleverne i den almene undervisning. Nye tal fra Undervisningsministeriet viser, at det er faldet til 94,1 procent i 20-21. Det er 0,1 procentpoint færre end i skoleåret før.

Barn med fysiske funksjonsnedsettelser taper sosialt hvis de ikke integreres i vanlige skoleklasser, viser ny rapport. 11 år gamle Leonard trives godt med sine medelever.

Klasserna växer och resurspersonerna är inte ­alltid utbildade. Specialläraren ­Katharina Sparrwardt i Tyresö ser ingen ände på inkluderingens problem.

Staten bör bära kostnaden för anpassningar i skolan på samma sätt som för LSS. Det skulle lösa problemen och göra skolan reellt inkluderande, enligt föräldranätverket Barn i behov.

Vänta inte på diagnos! Skollagen säger att vi ska pröva anpassningar utifrån elevens svårigheter i skolan, inte utifrån vad BUP säger. ­Skolpsykolog Martin Johansson vill få upp tempot i EHT-arbetet.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som erbjuder alla debattlystna en läslista över studier att pricka av.

Att vilja men inte kunna. Ska man verkligen ­behöva ha det som dominerande yrkeskänsla? ­Gymnasieläraren Linda Bönström vill ha mycket mer hjälp av många fler specialpedagoger.

Lidt over halvdelen af eleverne i en ny undersøgelse oplever, at der er elever i klassen, som skaber dårlig stemning for de andre. En tredjedel af eleverne mener, at de elever, der skaber støj og uro i klassen, ikke bør være i klassen.

Inkluderingskritiker ignorerar ofta merparten av forskningen och cherrypickar en bråkdel, enligt specialpedagogen Jens Jörnborn – som ger Isak Skogstads senaste debattutspel i frågan underkänt.

Skickliga lärare kan göra underverk men, hur skicklig hen än är, går det inte att genomföra en lektion i en klass med ett stort antal elever med särskilda behov. Alla blir lidande under den fina parollen om inkludering, skriver Axel Darvik (L), ordförande för grundskolenämnden.

En giftig cocktail av ideologiska och ekonomiska motiv har drivit ut speciallärare och särskilda undervisningsgrupper från den svenska skolan till förmån för tanken att alla elever ska undervisas i samma grupp, skriver Isak Skogstad (L), i en gästkolumn.

Genom att successivt mota bort valda elever så minskas också toleransnivån för olikheter, skriver specialpedagogen Jessika Linde Brundin.