Det brådskar att bygga den goda skolan för alla, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande i Attention.  

Barnkalas där man bjuder in sina klasskamrater är inte samma sak som de kalas man har för släkt och vänner. Gränsen mellan skoltid och fritid är skör och att aldrig bli bjuden på kalas förstärker utanförskapet, skriver Lisbeth Pipping.

De börjar med blåklint och slutar med brännässla. Engagemanget är på topp när treorna dissekerar faktatexter om blommor. Och lektionen hålls enligt skolans plan för ökad inkludering.  

Vi har under flera år drabbats av en fördummande inkluderingshets där begreppen trivialiserats till att handla enbart om fysisk samplacering och ingen hänsyn har tagits till om barnen haft möjlighet att delta i undervisningen på rättvisa villkor, skriver Jiang Millington, Föräldranätverket, Barn i Behov.

För sina arbeten med inkludering och inkluderande lärmiljöer uppmärksammas och belönas Mathias Engvall, lärare på Strandskolan i Tyresö, biträdande rektor Katja Vinulv på Wieselgrensskolan i Helsingborg och Georg Psilander, lärare på Björkhaga skola i Botkyrka.

Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Kommunen agerade inte fel när en autistisk Trollhättepojke nekades plats i särskola. Det hävdar Vänersborgs tingsrätt och avslår föräldrarnas miljonkrav för sonens förlorade skolgång. Istället ska eleven betala motpartens rättegångskostnader.

KD:s Annika Eclund tycker att alltför stort fokus på utredningar och inkludering i skolan leder till att barnens individuella behov glöms bort. Nu vill hon se en lagändring.