Sveriges kommuner och Regioner vill inte förstatliga skolan – men gör tummen upp för ett ökat statligt ansvar.

Det svenska skolsystemet är i behov av genomgripande reformer. Men svåra låsningar i skolpolitiken hindrar sådana förändringar. Det krävs därför en samsyn som skolans problem, och hur dessa ska lösas, skriver Mattias Karlsson på ledarplats.

Thomas Perssons utredning ger två förslag på hur skolan ska gå från att vara kommunernas till statens ansvar. De tar decennier att genomföra. "Det sämsta som kan hända är att ingen tar emot utredningen och gör något av den", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

"Sveriges skolledare ser tydligt bristerna i dagens system med så många olika styraktörer. Vi behöver snabbt ställa om till en sektorsbidragsfinansierad skola där eleverna säkerställs resurser utifrån de behov de har, inte vilken skattekraft föräldrarna besitter", säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.

Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman. (pdf)

Tre av fyra skolhuvudmän gör inte tillräckligt för att stötta de elever som har sämre sociala förutsättningar. Hos var fjärde skolhuvudman är insatserna mot segregation långt ifrån tillräckliga, enligt en rapport till regeringen.

Tre av fyra granskade skolhuvudmän behöver utveckla sitt arbete för att motverka skolsegregationen i Sverige. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.

Skolinspektionen har under 2022 arbetat med att sammanställa erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser. Inventeringen tar sin utgångspunkt i iakttagelser från vår tillsyn, kvalitetsgranskning och svar på Skolenkäten. (pdf)

Skolinspektionen har under 2022 arbetat med att sammanställa erfarenheter av hur huvudmännen arbetar med att minska och motverka segregationens negativa konsekvenser. Inventeringen tar sin utgångspunkt i iakttagelser från vår tillsyn, kvalitetsgranskning och svar på Skolenkäten.

Kunskap om lokala behov och förutsättningar är avgörande för att kunna möta utmaningar och snabbt ställa om inför förändringar, skriver 43 skolchefer från Haparanda till Sölvesborg.

Reglerade klasstorlekar och undervisningstid samt konkurrenskraftiga löner vore givetvis rimligt. Men det krävs också en mer genomgripande förändring för ökad likvärdighet i svensk skola och likvärdig finansiering, skriver läraren och krönikören Ola Mårtensson.

Med sitt uppdrag att ta fram en ny nationell digitalisering strategi för skolan skulle Skolverket kunna ta initiativ till arbetet tillsammans med skolans huvudmän kommunerna. Det skriver Tina Thörner, grundare av YourAcademy och Fredrik Svensson, affärsutvecklingschef på Redpill Linpro.