Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden. En åldrande befolkning ökar efterfrågan på omsorgstjänster, samtidigt som allt färre yrkesverksamma ska försörja allt fler. Vi har identifierat fyra nödvändiga förändringar, skriver författarna till SNS Konjunkturrådsrapport 2019.

Alla kommuner bör kanske inte göra allt inom välfärden. Den slutsatsen drar forskarna i SNS Konjunkturråd som publicerar sin årliga rapport i dag.

I utkastet till fyrpartiöverenskommelse finns en formulering som tas emot med glädje bland lärar- och rektorsföreträdare.

Sedan 2015 har skolhuvud­män hotats med viten på 230 miljoner ­kronor. Följer ­politikerna Tillitsdelegationens förslag tas vites­tvånget bort ur skollagen.

Kommunaliseringen av skolan gjorde det möjligt för lokala politiker att behandla skolan som ett socialt experiment. För vissa kommuner gick det värre än andra. I Finspång försökte Socialdemokraternas starka kvinna i början av 90-talet applicera förskolepedagogik på grundskolan. Lärarnas protester ignorerades, och resultatet blev en katastrof.

Enligt en ny undersökning från Lärarförbundet är en bra skola avgörande för två av tre föräldrar vid valet av bostadsort. Ska kommunerna klara rekryteringen av kompetent arbetskraft så måste de prioritera en skola av hög kvalitet, skriver förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Det ska vara tydligt vem som bestämmer över skolan. Därför räcker det med en huvudman – staten – och en skolmyndighet. Även lärarna måste sätta ner foten och sluta utföra uppgifter som inte är deras, skriver Stefan Jakobsson, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Det fattas ofta läromedel, skolbibliotek, assistenter – ändå tar friskolor ut vinst. Nu måste systemet förändras och vinstdrivande skolor förbjudas och staten ta över ansvaret från kommunerna, skriver Frida Samuelsson, Leg lärare i svenska, engelska och samhällskunskap, på DN.Åsikt.

Nästa år får landets skolhuvudmän dela på 3,5 miljarder kronor i statsbidrag för att minska kunskapsklyftorna mellan skolor och elever. De mest behövande skolägarna kan få mer än 10 000 kronor per elev, medan de minst behövande har rätt till några hundra kronor.

Sedan första juli i år är det ett krav i skollagen att huvudmän ska ha en eller flera skolchefer. De ska se till att verksamheten följer de statliga styrdokumenten.

Det råder delade meningar om hur stort inflytande kommunerna ska ha över landets skolor. Forskaren Andreas Nordin är tveksam till ett förstatligande av skolan och hänvisar i stället till behovet av kontinuitet.

"Kommunpolitiker är amatörer på att sköta skolan", säger Jan Björklund när han förklarar partiets förslag på att förstatliga den svenska skolan. De har helt enkelt misslyckats på för många håll, anser han.