Sveriges Skolledarförbund ska verka för en statlig styrning av skolan och att en generell nationell översyn över modersmålsundervisningen kommer till stånd. Det är några frågor som förbundets medlemmar har motionerat om till kongressen i april.

Återreglera skolan! Avmarknadifiera skolan! Återför boken till skolan! Förstatliga skolan! Sverige liknar när det gäller skolan för närvarande ett nyliberalt aprilskämt och de partier som inte vill göra något åt det borde skämmas, skriver Göran Greider på ledarplats.

Vad var det som hände på nittiotalet som förändrade svensk skola? I en ny rapport går Tankesmedjan Balans igenom hur kommunaliseringen och friskolereformen ändrade läraryrket. Och vad som krävs för att återskapa bättre arbetsförhållanden för Sveriges lärare. (webb-radio)

Bekvämlighet och ekonomi kan vara orsaker till att huvudmän låter obehöriga undervisa – i strid med lagar och förordningar.

Vi kan inte fritt välja vad vi ska utreda utifrån egna kriterier. Det skriver företrädare för Statskontoret i en replik på kritik från Boel Vallgårda.

Det krävs kraftiga åtgärder från huvudmännen för att höja läraryrkets attraktivitet och motverka lärarbristen. Frågan är om de ansvariga för skolan har problemlösningsförmågan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

I veckan träffade Matz Nilsson och Lena Linnerborg regeringens utredare Thomas Persson, som fått i uppgift att ro hem den utmanande uppgiften att ta fram ett beslutsunderlag i frågan om en övergång till ett statligt huvudmannaskap för grundskolan (inklusive fritidshemmen) och gymnasieskolan.

Hårdare statlig styrning framhålls som en lösning för att vrida skolsystemet rätt. Den fråga som aldrig tycks ställas är om resultat­styrningen i sig kan vara problemet, skriver debattörer från Idéburna skolors riksförbund.

Huvudmän kommer säkerligen billigt undan för stunden när de väljer prislappen före elevers rätt till kunskap. Men på längre sikt kommer snålheten stå samhället dyrt, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Skolhuvudmännen söker och använder bidraget för att stärka likvärdighet och kunskapsutveckling utifrån sina lokala behov. (pdf)

Många skolhuvudmän använder likvärdighetsbidraget till insatser på skolor där elever har svårare socioekonomiska förutsättningar, exempelvis genom satsningar på mer och bättre utbildad personal. Det visar Statskontorets utvärdering av bidraget.

Riksprislistan innehåller de grundbelopp per elev, program och inriktning som kommunerna ska betala till enskilda huvudmän när en elev har antagits till en utbildning som hemkommunen inte erbjuder själv eller i samverkan med andra kommuner.