Mälardalens högskola skjuter upp examinationerna inom matematik, sedan högskolan fått indikationer på att det pågår förberedelse för organiserat fusk.

Det pågår ett genomgripande, bitvis extremt, projekt att omstöpa våra universitet. Det handlar inte bara om att kvinnor ges företräde till tjänster och höga positioner, kvoteras in på litteraturlistor och i forskargrupper, utan om att genus- och könsperspektiv ska vara konstant närvarande i forskningens innehåll. Ändå uteblir debatten. Varför?, skriver debattörerna Ivar Arpi och Anna-Karin…

Till hösten 2021 kan den första kullen färdigutbildade polisstudenter vid Malmö universitet ta ut en högskoleexamen i polisärt arbete. Detta innebär att även studenter på polisutbildningen får möjlighet att läsa vidare mot kandidat- och masterutbildning och forskarutbildning.

Många nyexaminerade studenter hinner bli av med sina nya jobb innan de ens hunnit börja arbeta på grund av coronapandemin. En av dem är Josefina Röckert, som är nyexaminerad i företagsekonomi vid Lunds universitet.

Karlstads universitets disciplinnämnd har tagit emot mer än fyra gånger så många anmälningar om fusk under vårterminen. En trolig anledning är restriktionerna kring corona, som innebär att alla tentor skrivits hemifrån.

Att den som har fuskat på högskoleprovet visserligen ska förlora sin utbildningsplats, men samtidigt få behålla högskolepoängen, skickar fel signaler. Det skriver Lucas Ljungberg, Moderata studenter.

Vi undersöker hur resultaten på högskoleprovet påverkar ungdomars val att läsa på högskolan och vad de väljer att studera. (pdf)

Ungdomar som får högre resultat på högskoleprovet läser oftare på högskolan och väljer inriktningar som är svårare att komma in på. Barn till högskoleutbildade föräldrar förändrar framförallt var och vad de läser, medan ett högre provresultat ökar chanserna att överhuvudtaget läsa på högskolan för barn till lågutbildade föräldrar. Det visar en ny rapport från IFAU.

Andelen kvinnor som nyanställs som professorer minskar inom nästan alla ämnesområden, skriver tidningen Publikt. Ministern Matilda Ernkrans ska diskutera frågan med rektorerna. "Klart att jag är besviken", säger hon.

Det är inte bara den ökande arbetslösheten som gör att allt fler studerar och söker studielån. Genom att regeringen tillfälligt tagit bort fribeloppet räknar Centrala Studiestödsnämnden, CSN, med att cirka 60 000 väljer att studera med lån.

Den svenska akademin måste vakna ur sin loja sömn och börja motarbeta fusktrenden på allvar. Då krävs sanktioner som verkligen avskräcker, skriver Expressens ledarredaktion.

Cirka 550 000 väntas få studiemedel i höst – det är en ökning med omkring 100 000 jämfört med hösten 2019, enligt en prognos från CSN.