Varannan utexaminerad student uppger att de upplevde samverkan under utbildningen som bristfällig. Träning i kritiskt tänkande och vetenskaplig metod är det inget fel på, men det är inte säkert att det är vad som efterfrågas i arbetslivet.
Högre utbildning är i dag ett nödvändigt ont för en stor massa. Resultatet blir en ojämn kamp mellan lärare som försöker upprätthålla kvalitet och studenter som vill ha sina betyg med så liten arbetsinsats som möjligt, skriver Henrik Bohlin, docent i filosofi.
Sex av tio studenter som gjort ett studieuppehåll i minst ett år mellan gymnasiet och högskolan anser att de fått erfarenheter som varit nyttiga för de fortsatta studierna, visar en SCB-undersökning.
Många är upprörda med anledning av fusket på högskoleprovet och beslutet att stryka de fyra ord som läckte. Per-Erik Lyrén, forskare vid Umeå universitet, svarar på fyra frågor som provskrivarna undrar över.
Unga människor måste studera allt längre på högskola för att meritera sig för jobb som egentligen inte har blivit mer kvalificerade, skriver P J Anders Linder i Svenska Dagbladet.
Var tredje högskoleutbildad saknar kvalificerat jobb upp till ett år efter examen. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv. Samtidigt uppger varannan student att det brister i samverkan med arbetslivet under utbildningen.
Det råder ingen tvekan om att Jan Björklund menar allvar med att förändra förutsättningarna för våra universitet och högskolor. Men avsaknaden av beslutsunderlag är oroande, skriver bland andra Carl Bennet, ordförande i styrelsen för Göteborgs Universitet.
Många vill veta vad konsekvenserna blir av att de fyra orden som läckte ut nu slopas. Per-Erik Lyrén, forskare vid Umeå universitet, svarar på fyra frågor som provskrivarna undrar över.