Det är glädjande att vi fått ett beslut om nytt kvalitetssystem för högre utbildning. Jag hoppas att det blir ett långsiktigt system så att alla parter får tid att grundligt arbeta med det för att ytterligare öka kvaliteten på utbildningen. Så kommenterar universitetskansler Harriet Wallberg regeringens beslut som nyligen presenterats.

Nu har utredningen ”Tryggare villkor och attraktivare karriärvägar för unga forskare” lämnat sina förslag till regeringen. Utredningen har sett över villkoren för yngre forskare i syfte att säkra återväxten av framstående unga forskare i Sverige.

Bo Rothstein har rätt i att dagens kollegiala styre inte alltid fungerar på tillfredsställande sätt. Men hans eget förslag innebär en överreaktion på detta problem. I stället förordar vi en utvecklad kollegialitet inom ramen för den modell som gjort Sverige till en ledande kunskapsnation, skriver företrädare för stiftelsen Academic rights watch i en replik.

Sveriges lärosäten behöver inte fler diktat utan tvärtom utrymme för att själva styra sin verksamhet, skriver styrelseledamöter i Moderata Studenter, Uppsala, apropå Forskarkarriärutredningen.

Det går inte längre att tro att vi kan utbilda alla till akademiker. De nya jobben måste skapas efter människors olika villkor och förutsättningar, skriver Vägvalet.

Båda styrformerna har sina brister, den akademiska friheten kuperas med stark centralstyrning och den kollegiala styrningen leder till intellektuell opportunism och till och med till ”svårartad inavel”, skriver Per Södersten, Karolinska institutet, i en replik.

Att införa studieavgifter är förödande för individen, stänger ute stora grupper från högre utbildning, gör att än färre väljer de yrken där det råder brist på arbetskraft och skadar Sveriges internationella konkurrenskraft. Det skriver Tomas Hedlund och Jakob Allanson, representanter för Gröna studenter, Miljöpartiets studentförbund, i Malmö.

Frågan är om verklig kunskapsutveckling numera inte sker i andra miljöer än dagens universitet. Tillväxten av tankesmedjor och tendensen att studenter söker sig utomlands tyder på att allt fler resultatinriktade intellektuella personer undviker svenska universitet, skriver Inger Enkvist.

Trots många insatser är det fortfarande ovanligt att personer från lågutbildade hem satsar på de längsta och mest prestigefyllda högskoleutbildningarna.

höst startar ett nytt program för litteraturvetenskap och kreativt skrivande vid Umeå universitet.

”Nivån sjunker”: Var orden i högskoleprovet svårare förr? Döm själv, genom att göra tre autentiska prov från 1985, 1995 och 2005. Högskoleprovets senaste orddel, från hösten 2015, finns också nedan.

Missar central uppgift. Styrningsutredningen har rätt i att de kollegiala organen inom universitetsvärlden inte bör syssla med ledning av verksamheten. Men utredningen missar samtidigt en central punkt: de kollegiala organens viktiga uppgift att kunna utkräva ansvar av ledningen, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap.