Hur utvecklat var det svenska skolväsendet under medeltiden? Var det en exklusiv företeelse för de allra rikaste? Vad lärde man sig? Dick Harrison berättar i SvD.
Vad kan 13-åringar lära sig om livet av två pensionärer? En hel del, om man frågar eleverna på Sofiaskolan på Södermalm. Två äldre kvinnor besökte skolan och berättade om sina erfarenheter av fattigdom och krig.
Tusen år till julafton har väckt stort historieintresse bland högstadieeleverna, enligt Växjöläraren Mikael Bruér. Därför ska han börja använda programmet i undervisningen – och planerar även samarbete med hemkunskapen.
Kungar, krig och revolutioner – historieundervisningen på högstadiet domineras av personer och händelser. Men att värdera olika källor och att reflektera över hur historia kan användas, berörs ytterst lite.
Nu visar ännu en rapport från Skolinspektionen att skolorna måste bli bättre på att träna eleverna i källkritik. Den här gången handlar det om historieundervisningen på högstadiet.
Elever i grundskolan får inte tillräckliga möjligheter att reflektera över sin egen roll i historien och hur historia kan användas i politiska syften, visar en granskning från Skolinspektionen.
SO-läraren Adam Jönsson på Sjöängsskolan i Stockholmsförorten Älvsjö är drivkraften bakom podcasten Historiepratarna. I den gör högstadieelever webbsändningar om historia.
Den senaste tiden har kvinnornas underrepresentation i skolans historieböcker varit föremål för en het debatt. Det behövs nya och bättre läromedel i historia, skriver experterna Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison.
De flesta humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner har sedan länge anammat globala perspektiv. Varför historieämnet inte kan göra samma resa är en gåta, skriver Stefan Amirell, forskare vid Lunds universitet och redaktör för Historisk tidskrift.