I spåren av #metoo och sexualbrottslagstiftningen som troligen träder i kraft i sommar behövs en kraftfull satsning på skolans sexualundervisning, skriver Elias Olsson, Sveriges Förenade HBTQIA+ studenter, m.fl.
Med HBTQ-certifieringen har Järfälla gymnasium påbörjat ett förändringsarbete för en än mer öppen och inkluderande arbetsmiljö, samt ett välkomnande bemötande av besökare, utifrån ett HBTQ-perspektiv.
Efter hösten och vinters Metoo-raseri har många frågor väckts. Hur kunde det bli så här? Varför har vi inte sett? Än mindre agerat? Skolporten har intervjuat Lotta Björkman, lärarutbildare vid Södertörns högskola och mångårig utbildare i normkritik, om hur skolan kan arbeta vidare med jämställdhet och genusfrågor.
De första av flera tecknade kortfilmer med sexualitet eller hedersförtryck som huvudtema är nu klara. DN var med när en av dem hade smygpremiär på en skola i Sollentuna – den handlade om könsidentitet.
Alexandra Karlsson, elev på Tomtaklintskolan i Trosa kommun, vill se mer hbtq-perspektiv i sex- och samlevnadsundervisningen. "Det finns människor som osynliggörs annars", säger hon.
Snäva normer genomsyrar skolans sexualundervisning och den mesta information som ungdomar tar del av gällande sex. Det anser Frank Berglund, RFSL Ungdom. I ljuset av uppropen #metoo och #tystiklassen berättar han om hbtq-personers särskilda utsatthet i skolmiljön och om hur sex- och samlevnadsundervisningen kan bli mer inkluderande. (webb-tv)
En del av det som Skolinspektionen pekar på i sin granskning av skolornas sexualundervisning visar att det bland annat borde pratas mer om könsroller och HBTQ-frågor. På Westerlundska gymnasiet i Enköping har man arbetat extra mycket med att fokusera på det.
Det finns brister i hur lärare hanterar »känsliga« frågor om normer och kultur, och nästan inga lärare får vidareutbildning i sex och samlevnad. Det visar en ny rapport från Skolinspektionen.
Det är skolledaren som måste underlätta för lärare och annan skolpersonal möjlighet att öka sin kunskap och förståelse för unga hbtq-personers livsvillkor, skriver Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.