Det slog ner som en bomb när Folkhälsomyndigheten kom med nya rekommendationer om skärmtid. Från att skärmar skulle in i varenda klassrum, verkar det nu istället som att barn ska skyddas från just skärmarna. Hur blev det så här? Med reportern Maria Jelmini som skriver om vetenskap med fokus på hjärnan och lärande. (webbradio)
Folkhälsomyndigheten har fått mothugg om de nya skärmråden. Nu bemöter myndigheten kritiken. "När det gäller sömnen finns det många studier som visar på orsakssamband", säger utredare Helena Frielingsdorf.
Jag kommer springande med andan i halsen. Jag kommer inte i tid. Väl i klassrummet kommer jag inte ur min känsla av att skynda. Pulsen är högre än vad den borde vara, skriver Anne-Marie Körling i en krönika.
Rapporten bygger på kunskap från vetenskaplig litteratur, enkätundersökningar och dialoger med barn och unga, föräldrar och ungdomsorganisationer. Rekommendationerna bygger även på kunskap om vad barn och unga behöver för att utvecklas och må bra, och om utveckling och mognad i olika åldrar. (pdf)
Barn under två år bör inte använda skärm alls. Det var ett av råden när Folkhälsomyndigheten presenterade sina nya rekommendationer för barn och ungdomars användning av digitala medier.
Barn under två år ska helst inte ha någon skärmtid alls och tonåringar ska högst ha tre timmar skärmtid. Det enligt Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer. "Allt för länge har utvecklingen där smartphones tränger in i våra och våra barns liv fått fortgå", säger socialministern.
Skolstart betyder högtid för lössen, som sprids när barnhuvuden återigen möts efter sommarlovet. Men det finns några tips på hur man får stopp på plågan.
Hur stor är egentligen utbrändheten bland speciallärare och specialpedagoger? Efter Specialpedagogiks stora enkätundersökning fortsätter berättelserna att strömma in.