Vad behöver unga personer med ett allvarligt självskadebeteende för hjälp? Hur bör vården se ut?

Elevhälsorapporten för läsåret 2011/12 visar att de allra flesta elever i Stockholm trivs i skolan och känner sig trygga. 98 procent av gymnasieeleverna uppger att de trivs i skolan

Fyra av tio tjejer på gymnasiet hoppar över frukost, och bara 65 procent äter lunch i skolan, enligt Nackas folkhälsorapport. Men skolsköterskan Caroline Pehrson tror att verkligheten är ljusare än statistiken.

Barn i Lagersbergsskolans förskoleklass ska testas för Hepatit. Detta efter de kan ha kommit i kontakt med en person som varit bärare av viruset.

Idag överlever allt fler barn som tidigare inte kunde räddas till livet. Men samhället är inte rustat för att ta emot dessa barn och deras specifika behov inom bvc, förskola och skola, skriver tio företrädare för en nybildad arbetsgrupp för de för tidigt födda barnen.

Vinterkräksjukan drar sakta med säkert in över Skåne. På vårdcentralen i Ystad har både förskolor och privatpersoner hört av sig för att få råd. – Viruset är helt klart på rundgång i Ystad, säger distriktssköterskan Ingrid Åkesson.

Det finns ett stort behov bland elever i Arboga att få prata om både bra och dåliga saker med en kurator. De flesta eleverna verkar må bra, men stress över betyg och gymnasieval är vanliga i samtalen med skolornas numera tre kuratorer.

Gävle kommuns elevhälsa organiseras om igen. Exempelvis ska kuratorer tillhöra skolorna och lyda under rektorerna.

Sudda sönder huden, rispa och skära sig. Det är de vanligaste självskadorna som Stina Lundblad stöter på. Hon är skolsköterska på Källängens skola på Lidingö norr om Stockholm. Självskadebeteende är vanligt bland högstadieelever, uppfattar hon, och det är framför allt flickorna som hon upptäcker.

”Det finns en del tjejer som skär sig och lägger ut bilderna på Instagram. Det är ganska vanligt. Jag vet inte varför de gör det, de vill nog ha uppmärksamhet”. Så säger en flicka, 13 år, om att skada sig själv.

Självskadebeteende är vår tids nya ”tonårssjuka”. Det menar psykologen Jonas Bjärehed som nu presenterar sin forskning. ”Vi kan ha överdramatiserat allvaret. För de flesta tycks beteendet vara lindrigt och gå över”, säger han.

Jan Björklund har ofta talat om hur viktig skolan är som klassutjämnande kraft. Om han menar allvar med det borde han ställa sig bakom kravet på "gympa varje dag" och lansera en rejäl reform, skriver Expressen på ledarplats.