Verbala kränkningar och hot från elevers munnar blir allt grövre, berättar kuratorn Melis Celasin på Kirsebergsskolan i Malmö. Var sjätte svensk 15-åring säger sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden, visar en OECD-enkät.

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Den svenska skoldebatten har länge handlat om resultat och ordning och reda. Kepsförbud och katederundervisning. Det har talats mindre om att elever som mår bra i skolan också når högre resultat, något som blir tydligt i Pisa, skriver Jonna Sima.

I december hördes en lättad suck från Skolsverige när Pisamätningen äntligen visade på ökad kunskap bland svenska niondeklassare – men samtidigt sjönk andelen elever som känner att de hör hemma i skolan. Ökade klyftor seglar upp som största skolfrågan.

Bara två av tre 15-åringar känner sig hemma i skolan, visar en enkät genomförd av OECD. Var femte är ensam och känslan av tillhörighet minskar. "Det ser vi allvarligt på", säger Hugo Wester på Skolverket.

Var sjätte svensk 15-åring säger sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden, enligt en enkät gjord av OECD. Omkring var femte 15-åring känner sig också ensam. Rapporten visar att elevernas hälsa påverkar deras skolresultat.

Var sjätte svensk 15-åring säger sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden, enligt en enkät gjord av OECD.

Nu har Skolverket presenterat den nya Pisa-rapporten, och den här gången handlar den om hur de svenska niondeklassarna mår i skolan.

Stefan Jutterdal och Åsa Fahlén adresserar vikten av rörelseglädje för att lösa barnfetman. Det är inte första gången ämnet lyfts i debatten – och kraven på åtgärder ställs ofta på just skolan. Barnen är för stillasittande. Fler rörelsepauser krävs. Mer inspirerande skolgårdar behövs, skriver Stefan Ryme, Viktväktarna, i en replik.

Skolan måste få ett större ansvar för elevers hälsa, skriver Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel.

Det blir allt vanligare att elever i gymnasiets årskurs ett har diagnosen depression. Men det behöver inte betyda att fler är deprimerade nu än för några år sedan.

Det kan bli hårdare krav på svenska skolor att se till att barn rör på sig mer. Det säger Mikael Ejerblom enhetschef på Skolverket efter att rapporter visat att svenska skolbarn rör sig mindre än barn i andra nordiska länder vilket kan ha skadliga effekter på hälsan. Men utbildningsministern säger nej till fler idrottstimmar.