Alla kan inte få godkänt betyg i dagens skola. Inse det, politiker, så kan ni korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Det var kämpigt för hjärtsjuke Theo Frej, 8, på en tidigare skola och förståelsen för hans funktionsnedsättning saknades, enligt mamman. Under en period var det så illa att sonen inte ville leva längre. Nu hyllar mamma Camilla Frej lärarnas och rektorns insats på den nya skolan.

Kraven för godkänt är så högt ställda att alla barn inte klarar detta trots extra stöd och hjälp. Detta gör att onödigt många unga misslyckas i skolan idag – och några skickas av fel anledning till psykiatrin, skriver psykologen Helena Nord i en replik om den växande psykiska ohälsan.

Värgårdsskolans elever mår bättre psykiskt och är mindre stressade.

Samhället måste ta ett gemensamt ansvar för barn och unga med psykisk ohälsa. Det är inte möjligt att enbart förlita sig på att barn- och ungdomspsykiatrin ska klara den stora ökning som sker. Vi efterlyser ett samlat grepp, skriver ledare för BUP-kliniker i hela landet.

Fler än någonsin söker hjälp hos barn och ungdomspsykiatrin BUP, efter att kraven i skolan blivit alltför höga. Det skriver flera chefer inom BUP runt om i landet på Svenska Dagbladets debattsida.

”Digitaliseringen har ett pris, det är våra barn som betalar men i slutändan hamnar notan på det samhälleliga budgetbordet”, skriver specialpedagogen Li Hillker.

Projektet ”Psykologiguiden Ung” ska göra det enklare för lärare och elever att ta del av material om psykisk hälsa för unga. "Som lärare känner man sig ofta otillräcklig i de här frågorna", säger läraren Robin Smith.

Every school should have a dog or another pet to reduce stress in the classroom, says Sir Anthony Seldon.

Gymnastikförbundet har tagit fram och testar just nu ett material riktat mot skolor med barn upp till tolv år. Materialet ska stimulera till aktivitet och en ökad kompetens inom de grundmotoriska rörelserna.

Att leva trångbott enligt den norm vi har i Sverige påverkar inte hälsa och skolgång, visar en ny granskning. Nu tycker Riksrevisionen att normen bör ses över. Den används inte längre som ett riktmärke i bostadspolitiken och risken finns att man missar den grupp som lever riktigt trångt.

Trångboddhet enligt den svenska normen påverkar varken hälsa eller skolbetyg, visar en ny granskning. Med extrem trångboddhet är det dock en annan sak.