Ämnesbetyg planeras att ersätta kursbetyg i gymnasial utbildning. Det gäller alla ämnesplaner för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.

När Anna Ekström höll presskonferens på måndagen om hur gymnasieutbildningen bör dimensioneras för att svara mot kompetensbristen i gymnasieyrken, försöker hon och regeringen hämta tillbaka det utbildningssystemet förlorade när högskolebehörigheten på yrkesprogrammen plockades bort, skriver Arbetsvärldens reporter Ewa Persson.

I propositionen föreslår regeringen att alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. (pdf)

Alla problem i det svenska utbildningssystemet är inte liberalen Jan Björklunds fel. Men den tidigare utbildningsministern är ansvarig för ganska många. Det gäller till exempel nedvärderingen av gymnasiets yrkesförberedande program, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Arbetsmarknadens behov ska styra, och förslaget får stöd av Svenskt Näringsliv. Det ställer de borgerliga partierna inför ett dilemma, skriver Johan Enfeldt på ledarplats.

Influencerutbildningen nämns när utbildningsminister Anna Ekström (S) ger exempel på program som inte leder till arbete. Från och med nu ska Skolinspektionen undersöka samhällsnyttan innan nya gymnasieprogram godkänns.

Fler platser på gymnasieprogram som leder till jobb, färre på de andra. Så ska elever styras att välja utbildningar som leder till jobb inom bristyrken, enligt regeringens nya förslag.

En större andel av gymnasieeleverna bör gå utbildningar som leder till jobb och det ska skolhuvudmännen ta större ansvar för, anser regeringen.

Arbetsmarknadens behov ska styra mer för att fler som går i gymnasiet ska få jobb, enligt förslaget. Kommuner ska även åläggas att samarbeta med minst två andra kommuner för att planera och erbjuda gymnasieprogram, i syfte att skapa ett likvärdigt gymnasieutbud över hela landet.

Antalet gymnasieelever som driver så kallade UF-företag är rekordmånga det här läsåret. Mest har UF-företagen ökat i Jönköping och Skaraborg.  

Wilma Georgievski är en av 32 673 svenska gymnasieelever som driver så kallade UF-företag det här läsåret. Det är största antalet hittills och det handlar om företag som drivs i utbildningssyfte ett år.