I denna promemoria redovisar vi statistiken över elever i gymnasiesärskolan. För femte året i rad ökar antalet elever i gymnasiesärskolan. Läsåret 2021/22 går det 6 750 elever i gymnasiesärskolan. Det är en ökning med nästan 3 procent från föregående läsår och en ökning med 14 procent de fem senaste läsåren. (pdf)

I denna uppsats undersöker vi betydelsen av förväntade framtida inkomster för ungdomars utbildningsval. Analyserna bygger på data från en enkät där vi frågat svenska gymnasieelever om vad som är viktigt för deras utbildningsval. Vi finner att den förväntade avkastningen på ytterligare utbildning är betydelsefull för gymnasieelevernas val till högre utbildning. (pdf)

Gymnasieelever har höga förväntningar på vad högskolestudier ger för framtida inkomster. Den förväntade avkastningen varierar mycket mellan individer och typ av högskolestudier. Det visar en ny IFAU-rapport.

För elever som har behov av särskilt stöd finns det undervisning med specialpedagogisk verksamhet på nationella program, så kallade SPV-klasser. Dessa har tidigare för fristående skolor finansierats av tilläggsbelopp.

Arbetsmarknadens behov ska få betydelse när utbildningsinriktningar och antal platser inom gymnasial utbildning dimensioneras. I en proposition föreslår regeringen lagändringar som ska underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.

Få vill prata öppet om det – men bland många lärare och rektorer är det en etablerad sanning: Elever från Internationella engelska skolan i Borås klarar sig sämre på gymnasiet än vad de borde utifrån slutbetygen i nian.

Liberalerna vill att elever som flytt från Ukraina ska få läsa enligt den ukrainska läroplanen i såväl grundskola som gymnasium.

I Öppna jämförelser - gymnasieskola kan du jämföra nyckeltal om studieresultat och resurser på kommunnivå.

Gymnasieutbildning är en av de av de viktigaste biljetterna till vuxenlivet för dagens unga. Nu behövs flera satsningar för att gymnasiet ska erbjuda rätt stöd till elever som av olika anledningar kämpar med sin utbildning. Det skriver Fredrik Malmberg, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Kritiken växer mot förslaget att skapa ett gigantiskt matematikämne på gymnasiet. Många lärare befarar att eleverna kommer välja bort högre kurser för att inte riskera sänkta betyg. Trots att deras farhågor bekräftas av Skolverkets egen betygsstatistik står myndigheten på sig.