Allt fler Stockholmsungdomar söker kommunala Stockholmsgymnasium. Mest populärt är Anna Whitlocks gymnasium som öppnar i höst. Det visar statistik från årets första sökomgång.

Vi kommer, trots att ditt utspel andas mycket valrörelse och partipolitik. Du drar långtgående slutsatser av en rapport i en mycket komplicerad fråga.

Elever från fristående gymnasier klarar sig sämre på högskolan än elever från kommunala gymnasier, trots att de har högre betyg, enligt en undersökning från Skolverket.

Regeringen vill göra estetiska ämnen obligatoriska på gymnasiet igen. Om riksdagen röstar ja genomförs detta hösten 2019. Många elever är dock tveksamma.

Varför kan inte regeringen hålla fingrarna på täcket i skolpolitiken? Sluta pilla! skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Nästan hälften av de studenter som lämnade ett högskoleförberedande program på gymnasiet med svaga betyg får också svårigheter att klara högskolestudierna under första läsåret. Det visar Skolverkets första undersökning kring hur övergången till högskolan har gått för dem som går direkt från gymnasiet till högskola

Rapporten är en del av Skolverkets löpande uppföljning av gymnasieskolan efter reformen Gy 2011. Här har vi för första gången undersökt hur övergången till högskolan har fungerat för den grupp gymnasieelever som gick direkt från gymnasieskolan till högskolan. (pdf)

Nära hälften av studenterna med lägre betyg från högskoleförberedande program har svårt att klara högskolan det första läsåret. Vanligast med låg prestation är det bland studenter från teknikprogrammet och från naturvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets undersökning av hur övergången direkt från gymnasieskola till högskola fungerar för olika grupper.

Yrkesprogrammens främsta attraktionskraft kan inte vara att det ska leda till en högskolebehörighet, utan till jobb. Mer behöver göras för att öka gymnasiets flexibilitet, branschernas inflytande och samtliga programs kvalitet och attraktionskraft, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till regeringens proposition.

Att regeringen vill att även gymnasieelever ska träna på att sjunga, spela, måla eller spela teater vare sig de vill eller inte går att begripa. Men vägen dit är feltänkt, skriver BT.se på ledarplats.

Bara för att estetiska ämnen är viktiga behöver de inte vara obligatoriska i gymnasieskolan. Elever som är 16 till 19 år gamla borde själva kunna få prioritera, skriver NWT.se på ledarplats.

Estetiska ämnen är viktiga. Men de är inte tillräckligt viktiga för att vara obligatoriska för alla elever i gymnasieskolan som regeringen nu föreslår, skriver Anders Gustafsson på ledarplats.