Kurvan pekar nedåt för det gymnasiets humanistiska program. Det här läsåret läser bara 5 av 1000 förstaårsgymnasister programmet. Björn Rosdahl, lärare på humanistiska programmet i Norrköping, tror att det behövs politiska beslut och satsningar på språklärare för att förändra situationen.

De gymnasieväljande 15–16-åringarna anser inte att en industriarbetare eller servicetekniker har lika hög stjärnglans som en lågavlönad barrista. Det är dags att uppvärdera sådana arbeten som varit förbisedda alltför länge och se till att industrin får arbetskraft, skriver Henrik Valentin.

Kun­skaps­re­sul­taten går upp och fler elever blir be­hö­riga till gym­na­si­et. Det är glädjande. Ty­värr ser vi ock­så att ojäm­lik­heten ökar i den svenska sko­lan. Där­för ska vi uti­från Skol­kom­mis­sionens för­slag läg­ga för­slag på nya re­gler i den svenska sko­lan, skriver Gustav Fridolin (MP).

Visst behöver vi arbeta med gymnasieskolans utveckling och förmåga att hantera flera stora utmaningar. Men regeringens synsätt blir alltför snävt. Fokus ligger för mycket på gymnasieskolans organisation och för lite på hur resultaten och anpassningen till arbetsmarknadens behov kan ske snabbt och effektivt, skriver Kenneth Nilsson, SKL i en replik.

För lite undervisningstid riskerar att urholka elevers gymnasieutbildning. Det menar Skolinspektionen som just nu granskar 25 gymnasieskolor runtom i landet för att se om den garanterade undervisningstiden uppnås.

Jag ser framför mig ett för arbetsmarknaden gynnsamt och dynamiskt samarbete mellan staten, näringslivet och de stora privata utbildningskoncernerna som enligt Skolinspektionen själv är helt outstanding när det kommer till strukturerat kvalitetsarbete. Lars Stjernkvist har chansen att göra en viktig insats för bättre skolor i Sverige, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Regeringen och skolkommissionen har kommit med en rad olika förslag som går ut på att få till en vackrare och mer jämlik statistik. Det är oundvikligt om man ser till politikens logik där orättvisor skall bekämpas var de än visar sig. Problemet är bara att det ibland är personer bakom staplarna, skriver Jacob Sidenvall på…

Regional styrning av gymnasieutbildningen gör skolsystemet ännu mer komplicerat, skriver Daniel Braw på ledarplats.

Gymnasieutredningen ger intryck av att administrera några detaljer, men kan få stora konsekvenser för aktörerna och eleverna, skriver Lotta Engzell-Larsson på ledarplats.

Gymnasieskolans effektivitet och resursutnyttjande behöver förbättras. Av de skälen är regeringens utredning angelägen. Huvudmän måste konkurrera på lika villkor, elevernas resultat förbättras och näringslivets kompetensförsörjning underlättas, skriver Johan Olsson, Svenskt Näringsliv.

Drygt en fjärdedel av befolkningen läser vidare efter gymnasiet. De bor oftast i storstadskommuner och residensstäder. Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. Så här ser det ut i Norrbotten:

Idag tillsatte regeringen en utredning som bland annat ska se över ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i syfte att stärka kompetensen bland gymnasieelever. Vad skulle ett förstatligande kunna få för konsekvenser? Debatt mellan Anna Ekström, (S) och Jan Björklund, (L). Samtal med Johanna Ringarp, Stockholms universitet. (webb-radio)