Riksdagens beslut att ge 9 000 ensamkommande en ny chans att stanna i Sverige är djupt omdömeslöst, skriver Expressen på ledarplats.

Fler elever än i dag kan klara gymnasieskolan. Men det krävs rätt fokus och rätt insatser från våra politiker, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, i en replik.

Utöver rent humanitära skäl för att genomföra förslaget om gymnasieasyl är det i dag svårt att genomföra återvändanden till Afghanistan. De partier som vill rösta ner förslaget blir svaret skyldig vilken lösning de vill se i stället, skriver ordförandena för TCO, Lärarförbundet och Vision.

Nu har regeringen tillsatt den utredning som ska ta fram en modell för ämnesbetyg. Utgångspunkten är att dagens gymnasieskola med relativt stor valfrihet ska behållas. Bland gymnasielärare finns det både oro och förhoppningar.

Lärarnas riksförbund känner till att elever på gymnasieskolor i Jönköpings kommun får olika många undervisningstimmar trots att de läser samma ämne. "Vi är oroliga för att det ger olika förutsättningar för eleverna att lära sig", säger Lisbeth Ritzman, Lärarnas Riksförbund.

Elever som går olika gymnasieprogram får olika mycket undervisningstid på Sandagymnasiet i Jönköping. För att eleverna ska klara av att leva upp till målen i kursen får vissa elever lära sig snabbare än andra. När lärare har protesterat mot detta har svaret blivit att de i så fall får jobba gratis.

Många gymnasieelever i Södertälje känner sig otrygga i skolan och utvecklingen går åt fel håll, visar den senaste elevundersökningen.

Flera kommuner går redan nu före rikspolitikerna och inför högskolebehörighet på yrkesprogrammen – utan att anställa fler lärare och utan kostnadsökningar.

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer. "Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet".

Gymnasieminister Anna Ekström (S) är förfärad efter att ha läst om flakbanderollen på Upplands Bro-gymnasiet. Hon reagerar starkt på att studenterna använt hashtaggen #Metoo. ”Det bidrog att fler kvinnor vågade tala ut. Att på detta sätt förringa den rörelse är oerhört tragiskt”, skriver hon till Aftonbladet.

Eleverna bakom den kritiserade banderollen på Upplands Bro-gymnasiet berättar att budskapet är ”ett internt skämt i klassen”. De menade inte att kränka någon utomstående med texten som röstades fram av klassen. "Vi skulle ändå inte ha med den på studentdagen", säger en av eleverna.

Den krassa verkligheten är att 20 000 elever kommer att gå ut gymnasiet med ofullständiga betyg i år. Det är en fjärdedel av Sveriges gymnasieelever som på examensdagen lämnar skolan för en osäker framtid. Det är, enligt debattörerna, ett misslyckande för utbildningssystemet, skriver flera debattörer.