Kommunerna i Stockholms län resonerar olika kring den nya gymnasielagen som ska ge ensamkommande rätt att börja gymnasiet efter att man fyllt 18 år.

Varje vecka sedan i vintras har DN:s Kristoffer Örstadius granskat väljarnas viktigaste frågor under vinjetten Fakta i frågan. Den svenska skolan, och förskolan, engagerar många – och har granskats ur flera vinklar i artikelserien. Det här är vad som har framkommit hittills.

I väntan på Migratiosnöverdomstolens prövning väljer nu flera kommuner i Norrbotten att inte ta emot ensamkommande som väntar på besked om de får stanna i Sverige för att studera.

En lägre andel niondeklassare var behöriga till gymnasiet 2017 jämfört med samma tid våren 2014 – åtminstone i fyra av fem kommuner i landet. Det visar Nyhetsbyrån Sirens granskning av den kommunala grundskolan inför valet.

Fler gymnasieelever ska läsa på högskolan. Och barn på högstadiet ska få större möjligheter att utvecklas inom intressen som språk, matte eller naturvetenskap. "Ingen ska lämnas efter i den svenska skolan, men ingen ska heller hållas tillbaka", säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Ekonomiprogrammet är inför nuvarande läsår det mest sökta programmet efter samhällsvetenskapsprogrammet. Det visar Skolverkets preliminära statistik över hur elever sökte till gymnasieskolans nationella program.

För en del av de ensamkommande som sökt uppehållstillstånd enligt regeringens gymnasielag blir det ingen skolstart. Bland annat Stockholms stad säger att gruppen inte får börja gymnasiet förrän de fått ett uppehållstillstånd.

Efter Ekeby skolas räddningsaktion blev drygt 80 procent av niorna behöriga till gymnasiet. Nu fortsätter skolan med modellen som ska anpassas efter de behov som finns i varje årskull.

I väntan på att regeringens gymnasielag prövas av Migrationsöverdomstolen så väljer kommuner att göra olika med skolstarten. I Stockholm får ensamkommande med tillfälliga uppehållstillstånd inte börja i gymnasiet, men i Göteborg får de det.

På de populära skolorna i storstäderna dominerar framför allt flickor med de högsta betygen, som kommit in i hård konkurrens. Vilka konsekvenser får den här uppdelningen av ungdomar mellan olika skolor? Katarina Helmerson besökte Södra Latin i Stockholm där mer än 75 procent av eleverna är flickor.

Elevstatistik och föräldraröster om en årskulls väg genom det svenska skolsystemet. Undersökningen visar en oroande bild: En ny version av klassamhället grundläggs i skolan. (pdf)