Trots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder är könsuppdelningen fortfarande tydlig på många gymnasieutbildningar. Och faktorer som styr elevernas val går ofta långt ner i åldrarna.

Att bryta könsmönster är svårt. Alltför svårt för att skolans studie- och yrkesvägledare ska klara det själv. Men få lärare, rektorer och huvudmän vet om att även de måste jobba med studie- och yrkesvägledning.

I vissa kommuner är endast omkring hälften av gymnasie­lärarna behöriga. Andra kommuner har nästan full behörighet. "På vår skola har det blivit lättare att rekrytera", säger Laila Smith, lärare i Osby.

En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.

Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion. (pdf)

Hanna Hörnlund, 18 år, går tredje året på naturprogrammet på Minervagymnasiet i Umeå. Hanna driver just nu Ung företagsamhet, UF-företag, där hon skrivit en bok.

Andelen gymnasielever som väljer att testa Ung företagsamhet, UF-företag, fortsätter att öka i hela landet. Flest kommer från högskoleförberedande program och färre från de yrkesförberedande.

UF-företagande är en utbildning i företagande för gymnasieelever i åldrarna 16-20 år. Det är organisationen Ung företagsamhet som ligger bakom det och eleverna startar, driver och avvecklar sitt UF-företag under ett läsår.

Varje fredag skolstrejkar Greta Thunberg utanför riksdagen, något som hon ofta får försvara. Men aktivisten vill inte att hennes klimatarbete ska påverka skolgången – och funderar därför på att ta ett sabbatsår.

En gymnasieklass på Kunskapsgymnasiet i Norrköping har vunnit pris för att ha gjort den bästa klimatsmarta skollunchen.

Denna rapport lyfter fram mål och förslag för hur Sveriges gymnasieskola bör utvecklas och se ut år 2030. (pdf)

Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.