Pia Rehn ska föreläsa på Skolportens konferens Specialpedagogik för grundskolan. Hon kommer att tala om elever med ovanligt ojämna förmågor, så kallade 2E-elever.
Lärarna ska få större frihet med nya betygskriterier i stället för kunskapskrav i grundskolan. Bedömningsforskare tror inte att det kommer att hjälpa mot vare sig betygsinflation eller bristande likvärdighet. Och läraren Fredrik Sandström varnar för ökade påtryckningar från elever, rektorer och vårdnadshavare.
I denna propositionen lämnar regeringen förslag om mer undervisningstid för elever som behöver det. Förslagen syftar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag och få fler elever att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. (pdf)
Kraven på gymnasiebehörighet kan få ödesdigra konsekvenser för elever som inte lyckas få tillräckligt många godkända slutbetyg i grundskolan. Att ge elever en så tidig och konkret upplevelse av misslyckande och utanförskap som vid obehörighet till gymnasiet är att spela ett högt spel med dessa elevers framtid, skriver högstadieläraren och mastersstudenten Maja Morsin.
Nyköpingsmodellen har i dag förkastats som en bra idé. Detta misslyckade skolexperiment ska nu tvingas på hela svenska folket, skriver Lars Hjälmered, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.
Ett politiskt flaggskepp som skulle knäcka integrationskoden och stolt visa vägen för framtidens svenska skola. Åtta år och fem rektorer senare är Nyköpings högstadium en skola som lärare och den välmående medelklassens barn flytt ifrån.
I en proposition föreslår regeringen en utökning av lovskolan och att alla elever i grundskolans årskurs 4–9 ska erbjudas extra studietid. Förslagen ska verka för en mer jämlik skola där elever som behöver extra stöd får det. Det skapar förutsättningar för att fler elever lär sig mer och blir behöriga till gymnasieskolans nationella program.
Ett rikt civilsamhälle främjar tillit och tillgodosedda medborgare. Trots detta är inte kunskap om det svenska föreningslivet inkluderat i kursplaner varken för grundskolan eller gymnasieskolan. Det skriver Markus Selin (S).
Att elever med låga slutbetyg från grundskolan lyckas bättre på gymnasieskolans yrkesprogram får inte styra gymnasievalet, menar studie- och yrkesvägledare David Spak. "Man bör inte avråda elever att söka högskoleförberande program om det finns ett genuint intresse. Det handlar mycket om motivation, men också om att vi inte kan sluta att ha höga förväntningar på…
Elever som går ut grundskolan med svaga betyg har goda chanser att klara gymnasiet – om de väljer ett yrkesförberedande program. Om eleven däremot väljer ett högskoleförberedande program är risken att misslyckas större, det visar en ny rapport från Skolverket.
Elever med svaga betyg från grundskolan har goda chanser att klara gymnasieskolan – förutsatt att de väljer rätt program. "Låga betyg behöver inte vara lika med ett misslyckande", säger Skolverkets Christina Sandström