Det är en gåta varför Sveriges kommuner och regioner (SKR) förespråkar AI redan i lågstadieskolan. Det skriver Martin Tunström på ledarplats.

Smink blir vanligare bland mellanstadiebarn. Det visar en ny undersökning från Lilla Aktuellt där 44% av barnen mellan 9 och 12 år svarar att de sminkar sig. Moa, Ebba och Gabbe går alla sjätte klass på Sånnaskolan i Åhus och har olika tankar om smink.

Rasism, kvinnohat och antisemitism är en del av många lärares vardag. En majoritet av högstadielärarna uppger att man på deras skola har stora problem med att elever uttrycker sig nedsättande, kränkande eller hatiskt, enligt en ny undersökning från Sveriges Lärare. Och det kryper allt längre ned i åldrarna.

Tid, systematik och tydliga rutiner. Det är avgörande för ett framgångsrikt arbete mot hat, kränkningar och extrema och antidemokratiska åsikter i skolan. Det menar SO-lärarna Martin Cedercrantz och Annika Jeppsson.

Problemet med rasism i skolan är inte bristande policys utan verkligheten. Det menar Martin Wolgast som är docent i psykologi och universitetslektor vid Lunds universitet.

Mer utforskande samtal, mindre konfrontation. Det är en väg att nå elever med antidemokratiska åsikter.

Hotfulla, extrema och antidemokratiska åsikter är i dag en del av många lärares vardag. Vi Lärare sammanställer resultaten av Sveriges Lärares nya undersökning om hat, hot och rasism på medlemmarnas arbetsplatser.

 Rasism, kvinnohat och antisemitism är en del av många lärares vardag. En majoritet av högstadielärarna uppger att man på deras skola har stora problem med att elever uttrycker sig nedsättande, kränkande eller hatiskt, enligt en ny undersökning från Sveriges Lärare. Och det kryper allt längre ned i åldrarna.

Nästan 470 lärare, elevassistenter, kuratorer och andra medarbetare har försvunnit från Malmös grundskolor de senaste två åren. Samtidigt har antalet elever blivit 500 fler. "Väldigt besvärande uppgifter", säger Johan Pålsson, rektor och förtroendevald i Sveriges Skolledare i Malmö.

För Sverige har inte bara ryckt upp sig sedan tidigare år. Matteresultaten för fjärdeklassarna är de högsta sedan de började mätas 2007 och för åttondeklassarna högre än vad de varit någon gång under 2000-talet. Det skriver Sydsvenskan på ledarplats.

Svenska elever har blivit bättre på matematik. Eller har de egentligen det? skriver SvD:s Maria Jelmini.

Svenska åttondeklassare ligger på topp 10-listan bland alla deltagarländer, och eleverna i årskurs 4 har aldrig presterat så bra. Samtidigt ökar klyftorna mellan eleverna och fler tioåringar ligger på den lägsta kunskapsnivån. Hör Johan Pehrson (L) och Amanda Lind (MP). (webbradio)