Problemet är bara att precis samma riksdagsmajoritet som nu ropar efter ordningsbetyg absolut inte kan tänka sig att röra skolvalet, eller skolkoncernernas vinster. Då är det lättare att ropa efter symbolåtgärder och ännu fler betyg. Anna Ekström behöver nog inte känna sig stressad, skriver Ingvar Persson på ledarplats.
Ordningsomdömen skulle sända en signal om att stök inte accepteras i den svenska skolan. Regeringen borde lyssna på riksdagsmajoriteten, skriver Expressen på ledarplats.
Om nu ordningsomdömen införs utan avsedd effekt, så är det enda som åstadkoms att stämpla elever som bra respektive dåliga individer. Varför ska ett sådant stigma förfölja barn i många år? undrar företrädare för Lärarförbundet och Sveriges Elevkårer.
I denna granskning har Skolinspektionen undersökt kvaliteten i undervisningen i hem- och konsumentkunskap i grundskolans årskurs 7–9. Undervisningen har bedömts dels utifrån i vilken utsträckning undervisningen innehåller de tre kunskapsområden som kursplanen anger, dels utifrån undervisningens allmändidaktiska kvaliteter. (pdf)
Det finns brister i undervisningen av ämnet hem- och konsumentkunskap. Till exempel får eleverna inte tillräckliga kunskaper om privatekonomi. Det visar en utredning av 23 skolor som gjorts av Skolinspektionen.
En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.
En majoritet i riksdagen vill införa ordningsbetyg i skolan. Utbildningsminister Anna Ekström (S) totalsågar förslaget men Jan Björklund (L) vägrar att backa. "Vi kommer tvinga regeringen att genomföra detta", säger han.
På lärarnas fackförbund vill man gärna se åtgärder för lugn och studiero, men sågar förslaget om ett ordningsomdöme. "Ärligt talat känns det som ett aprilskämt", säger Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet.
Flera riksdagspartier kräver att elever i högstadiet och gymnasiet ska få omdöme i ordning. Men Lärarförbundet är kritiska till åtgärden, som de menar inte hjälper.