Folkhälsomyndigheten har tagit fram en ny vägledning till stöd för regionerna i deras arbete med att påvisa pågående covid-19-infektion hos barn och unga.

Skolverket har beslutat att sekretessbelägga svensk skolstatistik. Från den 1 september är skolornas resultat inte längre offentliga. Beslutet kritiseras av så väl politiker som forskare. "Barns kunskaper ska inte vara företagshemligheter", säger Anna Ekström (S)

I 20 års tid har föräldrar, skolpersonal, forskare och många fler använt sig av Skolverkets statistik. Exempelvis för att kunna jämföra barngruppernas storlek på förskolorna, lärartätheten på grundskolorna och snittbetygen på gymnasieskolorna. Från och med i dag försvinner den möjligheten.

Den 1 september hemligstämplar Skolverket uppgifter om betyg, lärarbehörighet och vilka skolor som finns i Sverige. Nu kritiserar 16 utbildningsforskare myndighetens beslut att låta skolstatistik vara sekretessbelagd.

Folkhälsomyndigheten har en ny vägledning för covid-testning av barn från förskoleålder som snart är klar. Enligt Johan Nöjd, smittskyddsläkare på Region Uppsala, offentliggörs vägledningen denna vecka. Negativa test kan innebära att barn med milda förkylningssymptom får gå till skolan.

Den här veckan får högstadieeleverna på Åsa gårdsskola i Kungsbacka kommun distansundervisning eftersom flera lärare på skolan är sjuka och några av dem i bekräftad covid-19.

Inte ens statliga bolag har offentlighetsprincipen för att det skulle kosta betydligt mer än det smakar, skriver Centerpartiet i en replik.

Det behövs två lärare i varje klassrum och krafttag mot psykisk ohälsa bland elever. Dessutom bör tioårig grundskola och obligatoriskt gymnasium införas, samtidigt som det ”fria” skolvalet slopas. Det föreslår Tankesmedjan Tiden och Unga Örnar i en ny rapport.

Sverige har aldrig tidigare haft fler grundskollärare – över 104 000 i slutet av förra året – men inte på 30 år har färre av dem haft lärarexamen.

Efter 30 år svänger Lärarförbundet – och kräver nu att staten tar över skolan. "Jag ser inte att kommunerna kan investera det som krävs i skolan", säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Grundskolelärarna är fler än någonsin, men aldrig har färre haft lärarexamen under de senaste 30 åren än nu, visar siffror från SCB. Av de som nyanställdes förra året hade bara 35 procent en lärarexamen.

Sveriges kommuner kommer inte klara att finansiera skola och utbildning med nuvarande ansvarsfördelning mellan stat och kommunsektor. Därför måste nu staten ta huvudansvaret för skolan, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.