Pojkarna har överlag lägre gymnasiebehörighet än flickorna. I Överkalix syns det tydligast. – Ambitionsnivå och Jantelag kan vara ett par av förklaringarna, säger Katarina Nilsson, Sveriges Lärare i Överkalix.

Här sammanfattar vi statistiken över svensk utbildning i utlandet för elever i åldrarna motsvarande förskoleklass till gymnasieskolan avseende betyg (läsåret 2022/23), avseende elever och personal (läsåret 2023/24), samt avseende kostnader (kalenderåret 2023). (pdf)

Strömsund går mot strömmen. Här klarar betydligt fler pojkar än flickor att få gymnasiebehörighet. Men anledningen oroar.

Att förbättra lästekniken och locka fram läslusten var två av målen Väsby skola hade när de inledde sin satsning på att ta fram ett språk- och kunskaps­utvecklande arbetssätt. "Attityden till läsning har förändrats, nu får jag säga till eleverna att lägga ner sina böcker", säger läraren Hanna Persson.

Vi måste våga se att en elev som kommer till Sverige som 13-åring har överträffat förväntningarna om hen har några godkända resultat när hen lämnar årskurs 9. Det handlar inte om etnicitet - det handlar om hur mycket tid och resurser vi ger elever för att nå sina mål, skriver Andreas Mörck, Almega utbildning.

En ny undersökning från Sveriges Lärare visar att uteblivet särskilt stöd är den största faktorn bakom att så många niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet.

Om skola och fritidshem jobbar ihop kan eleverna nå längre. Det tror Mia Aversjö, verksamhetschef för grundskolan i Örebro kommun.

Skola, förskola och äldreomsorg ska ha mat som räcker i två veckor – och dessutom ska det finnas trygghetspunkter att vända sig till vid krig och kris. Det föreslås i en statlig utredning som handlar om kommuner och regioners ansvar för den civila beredskapen. Vid trygghetspunkterna ska invånarna kunna få tillgång till värme, el, vatten…

Allt fler niondeklassare saknar behörighet till gymnasiet, men Alléskolan i Åtvidaberg har lyckats vända trenden. På ett år har niondeklassarnas behörighet till gymnasiet ökat med 15 procentenheter och det genom ett målmedvetet arbete, menar rektor Maria Eneling.

I över 70 år tävlade svenska ungdomar i allmänbildning med Nutidsorienteringen. Men 2013 lades den ner. Nu väcker DN liv i klassikern igen – och introducerar en modern version av Nutidsorienteringen till Sveriges skolor, genom landets lärarkår.

Kostnaden för Skolplattformen landade på en dryg miljard. Hur många lärartimmar som plöjts ner i det gigantiska it-projektet innan det till slut lades ned, är okänt. En yrkesgrupp gick ut som vinnare. Det är inte lärarna.