Lucia ska vara en blond flicka med långt hår. Och stjärngossar kan bara pojkar vara – det hörs ju på namnet. Eller? Många barn har andra idéer om hur ett luciatåg år 2013 ska se ut.
Emelie Lysholm anser att det genuspedagogiska arbetet i förskolan måste börja med att pedagogernas barnsyn ändras från "barn är" till "barn blir". – I dag finns det en föreställning att det finns något som är "normalt". Den som inte kan anpassa sig till det beläggs med skam, säger hon.
Viktigt och angeläget, eller trams och slöseri med skattepengar? Åsikterna om genuspedagogik går isär. Pedagogerna Kristine Hultberg och Anna Sundman Marknäs menar att läroplanen måste gå före det egna tyckandet.
Lärarnas tidning har analyserat ny statistik från Skolverket som visar att flickorna ligger resultatmässigt långt före pojkarna redan på lågstadiet. Pojkarna har sämre resultat i 13 av 15 delprov på nationella proven i år 3.
Varningarna för genuspedagogik duggar tätt. Varför denna rädsla för att barn ska slippa fösas in i traditionella könsroller? Det skriver Sakine Madon på ledarplats.
Ordet genuspedagogik är ett rött skynke för många. Metoden handlar om att synliggöra hur föreställningar om hur flickor och pojkar är påverkar förutsättningarna för lärande. Ofta sätts fokus på att bryta rådande könsnormer.
Miljöpartiet lovar att alla förskolor ska ha genuspedagoger. Genuspedagogiken sägs syfta till att ge barnen fler möjligheter, men ofta handlar det tvärtom om att ta ifrån barnen allt som inte leder till rätt beteende, skriver Paulina Neuding, chefredaktör för det borgerliga magasinet Neo.
Hur kommer det sig att pojkar i tonåren så ofta tycks nå sämre skolresultat än flickor i samma ålder? Frågan kom, mest som en detalj, upp mot slutet av söndagens partiledardebatt. Men den är mycket mer än en detalj. Bollen fångades av utbildningsminister Jan Björklund (FP) som tog chansen att upprepa en reflektion om skolans…